Vi träffas på Klingre Motorstadion, en plats som kommit att bli något av hans andra hem.
Ja, den är väl det. Men jag brukar också träna i Nordmaling och Umeå för att få variation. Det är ju olika banor på varje tävling, så det gäller att jag lär mig hantera olika underlag.
Han framstår i mångt och mycket som den 16-åring han är, men talar som ett fullblodsproffs om allt som rör hans tävlande. Passionen för sporten har han odlat sedan nio års ålder när han fick en minicross i present.
Då var jag här och körde nån gång i veckan bara för kul, säger han och nickar ut mot banan. När jag var tolv fick jag min första riktiga cross och det var då jag testade att tävla.
Skadad direkt
Det första försöket, ett endurolopp, slutade med en fjärdeplats som gav blodad tand direkt. Som 13-åring blev han trea i Norrcupen och ett år senare gick han i mål som etta i samma tävling. I fjol, 15 år gammal, övergick han till att tävla i motocross men den karriären hade knappt hunnit börja förrän en skada satte stopp.
Jag bröt armen under ett lopp i juli den sommaren. Pappa var framme där jag låg och skrek "upp och kör, upp och kör!", men då såg han att min hand pekade åt fel håll.
Christoffer opererades, gick med gips de närmaste månaderna och fick göra ytterligare en operation i februari.
De tog bort skrotet som de hade satt in, förklarar han. De där metallplattorna skulle ha skavt av senorna i armen om de fick vara kvar.
Bara en
hjärnskakning
I maj var tiden äntligen inne för comeback, i den första av sex deltävlingar i Mittsverigecupens ungdomsklass, men återkomsten blev långt ifrån ett triumftåg. Facit för de första tävlingarna blev en fjärde- och två niondeplatser som Christoffer var långt ifrån nöjd med. Fortsättningen blev om möjligt ännu värre med havererande cyklar och två omkullkörningar varav en slutade med ambulansfärd.
Men jag klarade mig bra och fick bara en rejäl hjärnskakning, säger olycksoffret glatt.
Långdragen armbrottsrehabilitering verkar onekligen ge perspektiv på saker och ting.
Tog revansch
Återigen kom han tillbaka, och efter en andraplats i årets näst sista deltävling hade han klättrat till plats tre i totalcupen. Då återstod finaltävlingen i Sveg där de delades ut dubbla poäng för vart och ett av de fyra heaten. Med de förutsättningarna fanns fortfarande en liten chans kamma hem totalcupen, men det skulle krävas en insats utöver de vanliga.
Christoffer blev etta i alla fyra heat.
Det kunde inte ha slutat mycket bättre, ler han.
2009 års pokal kan ingen ta ifrån honom, men hans ambitioner sträcker sig längre än så. Nästa år går han från ungdoms- till juniornivå och kan börja tävla om prispengar.
Jag tänker satsa stenhårt och åka både junior-SM och Sverigecupen. Jag tränar fyra gånger i veckan, fysik och kondition, och har som mål att delta i stora SM.
Så talar en vinnare.