Modos första Box play i denna match var bland det roligaste jag sett. Modo spenderade mer tid i anfallszon än där Frölunda ville ha dem och så nästan ut att prestera bättre nu än under sitt eget power play. Ett historiskt BP-mål efter etablerat spel i anfallszon kändes inte helt avlägset.
***
I inledningen av period 2 fick publiken bevittna något som kanske aldrig setts förr på en hockeyrink. Pucken studsade upp mot ribban, lade sig ovanpå den och balanserade därefter som en van lindansare från höger till vänster innan den avslutade uppvisningen med ett stage dive ner mot de handfallna hockeyhunkarna framför målburen.
Surrealistiskt, vackert och jättekonstigt.
***
Vid Robert Roséns konstmål en stund senare hade jag redan börjat vända bort blicken när pucken gled in så säker var jag på att han missat chansen. Att han skulle strunta blankt i vad som är genomförbart i det läget hade jag inte räknat med.
***
Byron Ritchies 3-0 spräckte ljudvallen.
Och ingen fysikföreläsning kommer att kunna övertyga mig om motsatsen.
***
Inför matchen var både Ritchie och Dimitrakos kritiserade för sin sviktande poängproduktion. Efter samma match hade båda gjort mål Byron med en dunderprojektil och Niko i omöjligt läge på volley.
Två kvicka svarsrepliker i dubbel bemärkelse.
***
I natt kommer jag sova gott, det kan jag lova!
Men du har väl inte sovit dåligt hittills, hoppas jag?
Nej, i och för sig. Då kommer jag kanske att ligga vaken i natt?
(Jacob Blomgvist grubblade över hur hans nattsömn egentligen skulle påverkas av debutmålet).
