Det visar en rapport från Livsmedelsverket.
Ser jag att datumet håller på att gå ut slänger jag det i stället. Jag är lite känslig för det, säger Örnsköldsviksbon Victoria Lyng till P4 Västernorrland.
I många kommuner i Sverige har man infört separat insamling av källsorterat matavfall. Så är inte fallet i Örnsköldsvik än.
Erfarenheter från andra kommuner som infört separata system är att det blir dyrare, konstaterar Gert Mattebo i en artikel i Tidningen 7 tidigare i år.
Miva utreder frågan om vilket insamlingssystem och vilken behandlingsmodell som är lämpligast för Örnsköldsvik. Därefter får man se hur och när det blir aktuellt för matavfallsinsamling i kommunen.
Volymen matavfall i Örnsköldsvik motiverar knappast en biogasanläggning här, men man siktar ändå på att hitta någon form av återvinning av matavfallet lokalt eller regionalt. Sundsvall och Östersund har långt framskridna planer på en biogasanläggning i Sundsvall.
Det är ofta helt ätbar mat som åker i soporna. Det här leder till onödig miljö- och klimatpåverkan men märks också i plånboken. För ett genomsnittligt hushåll kostar svinnet ungefär 5 300 kronor om året. Att mat som går att äta slängs ändå beror ofta på att bäst-före-datumet passerats men att maten ändå går att äta.
Bäst-före-datum är en kvalitetssäkring, men maten går ofta att äta när datumet gått ut också. Man ska lukta och smaka på maten och inte bara slänga den när det gått ut, säger Anna-Karin Johansson, Livsmedelsverket till P4 Västernorrland.
Livsmedelsverket kommer att satsa på mer information för att få konsumenterna att ändra sitt beteende.
Det handlar om att planera sina inköp, hur man förvarar dem och hur man förhåller sig till märkningar.
I en matbutik i Örnsköldsvik handlar Gösta Gustavsson. Han bor nära affären och går därför ofta dit. Han säger till P4 Västernorrland:
Vi köper inte så mycket åt gången och då blir det inte så mycket att slänga heller, säger han.
