Du är här

2011-07-06 - Klotterplanket
Foto: Theres Gunnarsson

Theres Gunnarsson: Tåget stannar inte i skogen

”Tåget mot Umeå norra är inställt och ersätts med buss” Hur många har inte i någon form hört den repliken!? Personligen har jag inte drabbats av detta. Jag ett annat problem, nämligen vart jag ska kliva på och av tåget.

Det är så märkligt förstår ni, de drar in på allt fler bussar och uppmanar människorna att istället välja tåget. Det jag inte riktigt förstår är vart jag ska kliva på? Alltså hemifrån.

Efter ett antal samtal senare var svaret klart och tydligt. Nu när Botniabanan är färdigbyggd går det hur bra som helst att ta tåget. Okej nu ska vi se, först måste jag gå 2.5km. Sedan när jag står där och väntar på tåget (som oftast inte kommer) finns det ingen tydlig plats att kliva på. Vart kan de ha tänkt att jag ska stå tro? Kanske på tågrälsen och frenetiskt vinka för att få tåget att stanna? Dock har jag hört att det tar flera kilometer för ett tåg att stanna, så det är ju en fundering där. Eller kanske deras idé är att jag ska ställa mig ovanför tågbanan, på bron och hoppa på tåget i farten? Lite riskabelt tycker jag, men vad vet jag. Pippi klarade det ju.

Häromdagen uppmärksammade jag däremot en gul skylt på bron ovanför tågrälsen där det står ”LIVSFARA, förbjudet att beträda spårområdet” och en annan där det står ”Livsfarlig ledning över spåren”, man får med andra ord inte på något sätt närma sig tågrälsen. Jag antar att det inte gäller dem som ska på tåget. Samma problem är det när jag ska hem, ska jag behöva nödbromsa för att tåget ens ska stanna?. Jag befarar dock att alla skulle bli sura om jag skulle nödbromsa, vilket jag förmodar inte ens blir i tid. Ni förstår det finns egentligen ingen avstigningsplats här ute i ”skogen”.

När telefonisten senare äntligen förstått vart jag egentligen bor blir hon förvånad och säger. ”Men det är väl ingen som bor där ute i skogen?” Tack för den! Måste alla gadda ihop sig på ett och samma ställe eller? Det finns fler platser att bo på, vissa vill faktiskt bo på landet utan att ha grannens näsa i köksfönstret.

Det ska tilläggas att jag givetvis aldrig försökt kliva på tåget hemifrån, eller överhuvudtaget åkt det. Vi som bor i ”skogen” får helt enkelt snällt vänta på den indragna bussen.

Dela med dig av denna artikel på: