Allt är sig likt här i Örnsköldsvik. Efter en 30 timmars lång flygresa, med fem byten (Singapore, Hongkong, Amsterdam, Köpenhamn, Stockholm, Ö-vik), välkomnades jag av min välkända hemstad. Det är samma gamla trafikljus på E4:an blinkar gult och låter störst går först regeln tillämpas. Även hoppbacken står kvar med samma tomma uppsyn, och killen i kassan på min mataffär har fortfarande håret uppsamlat i tofs. Det är hemma i mer än geografisk mening.
På tal om mataffär, vet ni att jag får lyckokänslor i bröstet av att gå och handla mat? Vilken mat jag vill! Kan ni tänka er att en sådan grej som att själv få bestämma vad man ska äta varje dag kan betyda så mycket. Ombord blir vi serverade 3 mål mat om dagen och gillar man inte det så får man äta "glue bread" (vit formfranska), kakor eller konserverad frukt.
Jag känner mig lite som Homer Simpson när jag dreglades går runt i gångarna på Hemköp och hummar maaat.