Evenemang

Spretigt med Kalle och hans vänner

Fjällräven Center passar inte för ett sådant arrangemang.

Runt 1 500 personer fanns på plats för att se och höra Kalle Moraeus, Lasse Kronér och trion Abalone Dots i Fjällräven Center. Och publiken fick valuta för entrépengen – om man ser till musikalisk bredd och längd på tillställningen.

Vi fick höra allt från svensk folkmusik, country och irländska hyllningar till gospel, tonsatt poesi av Dan Andersson, opera och givetvis Melodifestivalbidrag i form av Abalone Dots ”På väg” och Kalle Moraeus ”Underbart” – för övrigt skriven av före detta ö-viksbon Lina Eriksson.

Abalone Dots bjöd också på exempelvis ”Regrets” som de på nya skivan ”Chocolate & Cigarettes” gör tillsammans med Ron Sexsmith. Och Kalle Moraeus framförde självklart Björn & Bennys ”Beatrice” och vackert stillsamma ”Koppången”.

När alla fick välja att spela något av sina favoriter blev det Dolly Partons ”Little sparrow” för Abalone Dots, Lasse Kronér gjorde James Taylors ”Shed a little light” och Kalle svarade för något av ett lustmord på Steely Dans fantastiska ”Kid Charlemange”. Det snällaste man kan säga är att Kalle inte har Donald Fagens röst, men han fick i alla fall visa upp att han är en högst kompetent gitarrist och inte bara en strålande violinist. För övrigt kompade han också Abalone Dots på steel guitar.

Annat som hanns med under den dryga två och en halv timme (inklusive paus) långa showen var ett något annorlunda buktalerinummer och en sagostund med Kalle Moraeus som fager (?) prinsessa och Lasse Kronér som dåligt rimmande stilig (?) prins.

Sångmässigt fick Kalle och Lasse rejält med pisk av stämsångsspecialisterna Rebecka Hjukström, Sophia Hogman och Louise Holmer i Abalone Dots. Kalle Moraeus eget band Hej Kalle ska också lyftas fram.

Men – och det här är ett stort aber för sådana här arrangemang – Fjällräven Center är ABSOLUT INTE en konsertlokal. Ljudmässigt är det stundtals som att sitta instängd i en konservburk. För stora rockkonserter, där man kan fläska på rejält, kan det med en skicklig ljudtekniker gå an. Men konserter av det här slaget går inte alls att ha i en hockeyhall.

Låt oss bara att hoppas att de som nyligen beslutat att skrota planerna på ett konsert- och kulturhus och i stället vill försöka flytta in kulturen i Fjällräven Center var på plats denna kväll – och att de tar sig en rejäl funderare. Inser man inte problemet efter en sådan här kväll – ja, då är man totalt tondöv.

Örnsköldsvik behöver ett kulturhus för konserter och teater – det vore världsklass.

Publicerat