Saga S

King of the hills...

Mot den norska kusten styrde jag min trogna springare imorse. 15mil och molnigt och uppför i många mil...
I bergakungens våld
Djupa dalar med porlande bäckar på min ena sida och svindlande branter på den andra. Att människan ens försökt tämja naturens makter blir för mig helt fascinerande. Jag själv tänkte denna morgon, då de första två milen ständigt reste sig framför mig som en asfaltsvägg (Hattfjelldal till trofors), vad som får bestämma. Kroppen eller huvudet? Och för mig är drömmen och det jag är inställd på viktigare än mina fysiska åkommor. Stoltheten och viljan är större än ett värkande knä...
För er oinsatta är det inte varje Svensson som kan genomföra det jag just nu håller på med och manar på mig själv att göra. Det handlar inte om skryt, stundtals är det bara ren idioti och chansning... Under en ledig vecka sover man ut, sitter i solen och löser ett korsord. Eller räfsar i rabatten. Men denna cykelfärd är ingen semester, utan handlar om hur jag som ensamvarg ska genomföra en själslig resa och växa av att vara för mig själv. Bråka med mig själv och klara mig upp för alla backar för mig själv, men även gå på sagostigar och krypa ner i sovsäcken och mysa för mig själv.

Jag tänker som allra bäst när jag tränar och elitidrottens tanke om mätbara enheter är inpräntat i mig. Mil och åter mil om dagen ska jag rulla... Däremot ämnar jag inte att skärma bort mig, och jag tog faktiskt inte ens med hörlurar på denna strapats! Jag föredrar det spontana MÖTET med främmande människor och försöker att enbart använda telefonen till blogg och att kontakta bekanta/övernattningar längst vägen... Annars får endast min mor uppdateringar om orterna jag passerar, då hon och pappa följer mig med en liten flagga på en karta!

Efter jag äntligen nådde Trofors pausade jag lite vid en vacker kyrka och stretchade samt vräkte lite nötter. I Mosjöen ska du får ordentlig mat!! Småkyligt i det mulna bet jag ihop ännu 42km och trillade sedan in till en överlycklig Gun på turistinformationen då jag anlände vid 12snåret. Hon bokade in min natt i Sandnessjöen och rekommenderade en toppengod och välbehövlig lunchbuffe på Kaffestova, rätt centralt i den söta orten med 1800tals hus runt hela hamnområdet! Bergmassiven reser sig ståtligt mot himlen bredvid floden som forsar längst staden, men i övrigt inges jag av känslan av lugn...
Publicerat