Transportmedlet som man själv inte styr över blir ett sårbart väsen att planera sin agenda utifrån.
I måndags var tanken med min resa tillbaka till Örnsköldsvik att jag skulle hinna med ett möte. Det var det ENDA jag inte fixade att ta mig till, då "koppartjuvar varit framme" ropades det ut i högtalarna när vi närmade oss Uppsala Central.
Okej...? Vad innebär detta för mig som har ungefär tre anslutningar att passa?
"Information kommer" lovades vi medan vi samtidigt såg de lokala tågen som även de gick till Gävle (där jag skulle byta tåg) ett efter ett rulla in samt lämna stationen i jämn takt. Hade vi satts på "paus" i världsrymden? Fanns vi inte längre med i planeringen?
En munter dag som inletts innan 06 (just för att jag skulle hinna till Örnsköldsvik till ca 14 tiden) förbyttes mot oviss frustration och känslan av dålig behandling. Vi fick efter två timmar röra oss till Gävle där självklart nästa informationskrig inleddes över service-disken. Ytterligare en timme tog det att få fram att vi var några som skulle hela vägen till Örnsköldsvik och Umeå och en ersättnings-minibuss rullade slutligen fram. VILKEN TUR att vi fick ett litet kvitto att hämta "fika" på Pressbyrån. För 25kr. Det får man ungefär en Loka med chokladsmak. Däremot kostade det 10kr om jag ville gå och kissa när vi under ca 1,5 timme väntade på en "eventuell lösning"....
I Sverige har vi det däremot bra. Har man en bokad biljett försäkras man ändå att förflyttas till biljettens slutdestination "på något vis". Det blev att jag 17.30 hoppade av den lilla minibussen vid Statoil Norra i Örnsköldsvik; alltså närmare mitt hem än vad Resecentrum ligger. Och jag hade lång tid att förlora mig i bokens romantiska drömvärld längst bak i bussen medan vi lyssnade på en trallvänlig radiostation.
Men även jag är bitter och pessimistisk tid till annan. Jag fick ge mig ut på en kvällsjogg runt Höglandssjön och avsluta med lite matshopping för att känna att något RIKTIGT vettigt blivit uträttat...!
Resten av veckan blir en del arbete på Stadium, intensiv cykelträning (hårda intervallpass tisdag och onsdag, vila torsdag och sedan löpning fredag) och på lördag är det åter ett tåg som ska passas... Som tar mig ner mot sommarens kanske mest massiva utmaning.... Tough Viking!!