Samhälle

Mörkertal vid våld i nära relationer

Våld i nära relationer, som främst drabbar kvinnor men även direkt eller indirekt påverkar barn, orsakar stort personligt lidande och kostar i krasst ekonomiskt perspektiv runt 1 miljard kronor per år, bara i Västernorrland.

Kommunförbundet Västernorrland har i en kartläggning 2020 räknat ut att det könsrelaterade våldet, som i huvudsak riktas mot kvinnor men även drabbar flickor, pojkar, män och icke-binära kostar 1 miljard kronor per år. Men framför allt innebär våldet stor utsatthet och allvarliga konsekvenser för de som drabbas.

Inom Polisregion Nord (de fyra nordligaste länen) var antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinna inom en parrelation 118 per 100 000 invånare år 2020, motsvarande rikssnitt var 131. Eftersom endast ett fåtal kvinnor anmäler misshandel inom parrelation är det svårt att jämföra och dra säkra slutsatser om förekomsten. Ett ökat antal anmälningar kan innebära ett faktiskt ökat våld, likväl som det kan betyda en ökad benägenhet att anmäla brotten.

– Med tanke på det stora mörkertalet och att hot och våld är en riskfaktor för sjukskrivning, arbetar vi med att utbilda chefer och har utvecklat rutiner för att upptäcka och uppmärksamma våld. För att stödja medarbetare som kan vara drabbade har Örnsköldsviks kommun, i egenskap av stor arbetsgivare, infört våld i nära relation som obligatorisk fråga vid utvecklings- och omtankesamtal, säger Nils Hörnström, personaldirektör.

Inom socialtjänstens myndighetsutövande del finns ett arbetssätt att ställa frågor om våld, missbruk och spel. Vid indikation om våld används en standardiserad frågemall som Socialstyrelsen utarbetat. I år genomförs internkontroll inom området våld i nära relation.

– Bara genom att ställa frågan, får våra handläggare möjlighet att informera om våld i nära relation och dess konsekvenser. Det ger också en möjlighet att berätta om stöd som finns, säger Maria Svensson, socialt ansvarig samordnare vid välfärdsförvaltningen.

Det största mörkertalet gällande närståendevåld finns sannolikt bland äldre och personer med funktionsnedsättningar. I det sammanhanget kan det vara andra förövare utöver nuvarande eller före detta partner och andra närstående. Det kan också handla om vårdpersonal, grannar på boende eller deltagare i dagverksamhet.

– Ju mer en person befinner sig i beroendeställning, dess större risk. Våld mot äldre kvinnor samt kvinnor med funktionsnedsättning är ett växande problem som vi måste beakta och ta på största allvar. I det sammanhanget jobbar vi med kompetensförstärkning för chefer inom välfärdsförvaltningen, säger Maria Svensson.

För den våldsutsatta är tillgången till konkret stöd avgörande och där samverkar kommun och kvinnojour. Vidare erbjuder kommunens Resurscentrum mot våld stöd för den som utsätts för närståendevåld och för barn och unga som upplever våld i hemmet. Även den som utövar våld mot sina närstående kan söka stöd och behandling.

– På sikt är det förebyggande arbete som kommunen tillsammans med polis, region, civilsamhälle med flera bedriver en viktig del för att förebygga våld och främja ett jämställt samhälle. Den kommunövergripande satsningen ”Ett jämställt Örnsköldsvik fritt från våld - vi (före)bygger bäst tillsammans” tar ett brett grepp inom flera sektorer och engagemanget är stort, säger Ann-Sofie Mattebo, utvecklingsstrateg, folkhälso- och kompetensenheten.

Publicerat