Du är här

2021-12-14 - Övrig kultur
  • Iréne Vestmans konstspråk ska fylla nya Barkarby station. Foto: Håkan Nordström (Foto i tunnelbanebygget: White arkitektkontor)
  • Iréne Vestman under arbetet med en av de stora betongrelieferna. Foto: Håkan Nordström
  • Mycket av förarbetet, såsom skisser och gjutformar, har Iréne Vestman gjort på Ulvön. Foto: Håkan Nordström
  • Iréne Vestman visar med sina modeller hur ljuset kommer att skina in genom taket i biljetthallen. Foto: Håkan Nordström
  • Fem stora gratitskulpturer är redan klara och ligger nu och mognar i väntan på placering på perrongen i tunnelbanestationen. Foto: Håkan Nordström
  • Iréne Vestman visar på en skiss hur hennes granitskulpturer och bänkar av granit ska placeras på perrongen. Foto: Håkan Nordström (Foto i tunnelbanebygget: White arkitektkontor)

Hemliga ord i tunnelbanan

I Stockholm byggs just nu tunnelbanans linjer ut med 18 nya stationer. Två av dem på blå linjen ska gestaltas av konstnärer från Örnsköldsvik. Nya slutstationen Barkarby kommer att fyllas av ett språk som till fullo bara förstås av konstnären själv – Iréne Vestman.

Iréne Vestman är född och uppvuxen i Köpmanholmen, och Ulvön är en plats som hon håller varmt om hjärtat. Och det är just på Ulvön som idéerna och skisserna till det gigantiska konstprojektet i Stockholms tunnelbana delvis tagit form.
– Jag växte upp där men jag har varit borta därifrån länge. Fast Stockholm och Ulvön, det är väl en bra combo? säger Iréne och ler.
– Ulvön – det är hjärtat mitt. Där har jag min lilla koja. Teckningar, ritningar och formarna är gjorda på Ulvön, berättar hon när 7an gör ett besök i hennes källarateljé i Älvsjö – där man börjar få ett hum om hur Barkarby station kommer att gestaltas konstnärligt.

Flera av hennes betongreliefer som ska tala från väggarna i stationen ligger klara på golvet, en av dem är fortfarande våt – insvept i lakan för att den ska brinna klart.
– Det är 33-34 reliefer som ska gjutas, de är lite ruffa men så ska det vara. Betongen är ett levande material, det händer saker hela tiden. Jag går omkring här och tittar på dem för att se om något behöver ändras.

Precis som tidigare stora verk av Iréne Vestman – som ”Näskom” i Näske och ”Fragment ur naturens arkitektur” i Arken – arbetar hon med sin egen textvärld för att beskriva något hon vill uttrycka. Iréne har tagit fram ett eget alfabet och typsnitt som hon gestaltar i såväl betong som granit – det är ett hemligt språk, med rejäl tyngd.
– Ingen vet vilka bokstäver eller ord det är, det är min egen tolkning. Jag gillar ordlekar och att ta reda på varifrån orden kommer. Det är inte viktigt att någon annan ska förstå, rent ordmässigt, vad det står. Men kan man tolka ut något eget så är det gott nog.

I början av 2016 valdes konstnärerna som ska gestalta de nya tunnelbanestationerna ut, och för Iréne innebär projektet flera år av fullt fokus. Hon gör allt själv för hand. Från skisserna bygger hon först mallar som hon provar på plats så att hon kan se att de fungerar rent rumsligt.
– Det var spännande att gå ned där under marken för att provhänga mallarna, och det visade sig att de stod sig. De pratade i den råruffa miljön, då blev jag salig! Det blev en helt ny värld.

När hon sett att mallarna funkar bygger hon sina gjutformar – de är faktiskt tillverkade på Ulvön – och sedan ska armeringsjärn kapas och bockas innan formarna fylls med betong.
– Jag gör allt, förutom att lyfta tungt och blanda betongen. Uppdragsgivarna sa faktiskt åt mig att jag behövde en assistent för det jobbet. Men han går när jag börjar skriva på betongen, för då blir jag fullständigt okontaktbar. Då går jag in i min egen värld. När jag skriver handlar allt om just det ordet, det är hundra procents koncentration. Jag gör min värld, och när jag står vid varje del är det just då det viktigaste jag gör. Om jag skulle lämna bort gjutningen hade det blivit helt annorlunda, inte som jag vill.

Förutom de många betongrelieferna som ska fästas på väggen blir perrongen gestaltad med teckningar i golvet, gjorda i terrazzobetong. Dessutom får stationen fem tre meter stora granitskulpturer, fyra av dem stående och en som ligger ned, i delar.
– Jag tycker det är roligt att räkna ut saker själv och göra sånt med problematik, så min idé var att ta ut ett block granit som rymmer alla fem skulpturer. Sedan tecknade jag på blocken och bestämde var det skulle vara sågytor och klov. Jag var noga med att låta ta ut väldigt fin sten från Evja stenbrott i Bohuslän och just nu ligger granitskulpturerna och mognar, berättar Iréne som även ska göra sex sittplatser i granit – bänkar som också bygger på hennes eget alfabet och som bildar ord.
– Det som blir spännande är att de som går till den här stationen dagligen kan upptäcka något nytt varje gång. Jag berättar saker i min konst. Det kommer att hända mycket på stationen.

Iréne ansvarar också för den konstnärliga gestaltningen av två mellanplan och två biljetthallar.
– Vissa saker ser man kanske inte så mycket av, man måste vara lite nyfiken för att upptäcka dem.

Uppdraget, som Iréne fått av Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana har inneburit väldigt mycket förberedelse och samarbete med White arkitektkontor – och fruktansvärt mycket arbete kvarstår innan allt ska vara klart till invigningen 2026.
– Det är jätteviktigt att vara närvarande i varje del, vissa av dem skulle jag kunna tänka mig att behålla. De blir ens barn – ska jag bara ge bort dem? undrar Iréne och ler.

– Samtidigt är det förstås en skulptörs dröm att få göra så här. Men man måste brinna för det, annars är det kört. Och visst är det här stort för mig, det finns ju många konstnärer i Sverige.

Känns det skönt att lämna efter sig något så här bestående?
– Ja, men samtidigt skrämmande. Ibland när jag tittar på det här tycker jag att de är fula – ibland tycker jag att de är snygga, och jag vet ju inte hur någon utanför mig kommer att uppleva dem. Det blir nog bra i slutänden, det är mycket kärlek nedlagt i det här. Och det är nog tur att det är något som jag skulle kunna tänka mig att stå och jobba med även om det inte var till just det här projektet. Varje ord jag gör är mångtydigt och jag lär mig saker hela tiden. Det är spännande, det händer saker med mig själv – och jag hoppas att jag utvecklas under tiden.

Vilka ord granitskulpturerna och betong-relieferna innehåller? Ja, det behåller Iréne för sig själv.
– Man ska väl ha något hemligt när man dör?

FAKTA
Nya tunnelbanan
är projektnamnet för 18 nya stationer och tre mil nya spår som byggs på uppdrag av Region Stockholm. Stationerna förlänger den blå linjen mot Nacka och Söderort samt till Barkarby. Dessutom byggs en gul linje mellan Odenplan och Arenastaden och en ny linje med sex stationer mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Konstnärer fick skicka in utsmyckningsförslag anonymt och i början av 2016 valdes förslagen ut. Arbetet med den 4,1 kilometer underjordiska tunnelbanan som förbinder Akalla med Barkarby startade först och har kommit längst. Stationerna Barkarbystaden och Barkarby invigs 2026.

Dela med dig av denna artikel på: