Du är här

2021-11-27 - Nyheter/Reportage
Illustration: Kamilla Åhlander

Marita lade korten på bordet

Tredje gången Marita konfronterades med sitt spelberoende visade hon upp breven från Kronofogden – sedan dess har hon varit fri. I dag är hon mötesledare i Spelberoendegruppen Örnsköldsvik.
– Det går att få hjälp, säger hon.

Det var roligt i början. Hästarna sprang plötsligt rätt och den ringa satsade summan blev till en oväntad storvinst. När millennieskiftet väntade runt hörnet förundrades Marita över hur lätt det var att vinna på spel, aningslös om att en 15 år lång karusell av ångest och lögner nyss hade påbörjats.
– Då var jag en normalspelare, jag kunde inget om hästar utan satsade på siffrorna. Vinsten blev en trigger och snart eskalerade allt, säger Marita som fem år senare hade börjat avvika från jobbet för att lämna in sina spelkuponger i olika kiosker så att personalen inte skulle känna igen henne.
Utdelningarna lyste dock med sin frånvaro. 
– 2004 spelade jag flera gånger om dagen medan räkningarna låg obetalda. Det var första gången jag blev upptäckt. 

Enligt Folkhälsomyndigheten har omkring 340 000 personer i Sverige någon grad av, eller förhöjd risk för, spelproblem. Med pandemin har problemen enligt myndigheten ökat. Men oftast märks det inte utåt. Personer med spelberoende, berättar Marita som bor i en by utanför Örnsköldsvik och egentligen heter något annat, blir duktiga på att förvilla familj och vänner.
– Efter att min sambo kom på mig slutade jag. Men inte för att jag själv ville. Så jag började smygspela igen för att vinna tillbaka det jag förlorat. Jag tog sms-lån, förskingrade hans pengar och var alltid först att hämta posten för att gömma undan räkningarna. 
En senare, andra konfrontation blev inte helt fruktlös. Den fick henne att vända sig till kommunen och 2008 påbörja en så kallad Vuxna barn-vecka i Stockholm för att gå till grunden med sitt dåliga mående. 
– För spelsuget är oftast en flykt från något annat. Min pappa var alkoholist och själv var jag alltid för snäll och ställde upp för allt och alla till den grad att jag nästan kände mig utbränd. Jag kunde inte säga nej. 
Trots att Marita beskriver kursen som givande fortsatte spelmissbruket. Nu på nätcasino, medan ångesten bara växte.
– Jag var som ett nervknippe, jag förstår inte hur jag orkade. När det var som värst knöt det sig så i bröstet att jag trodde det var hjärtinfarkt. Jag hade en panik inom mig, att jag måste till datorn. Det var alltid en jakt, men en större vinst var borta på en halvtimme eftersom jag då bara ökade insatsen. När du spelar ser du inte pengarna, bara siffror och är så fokuserad på dem att du blir avtrubbad. 

Vändningen kom 2014, dagen då sonen till Maritas sambo plötsligt hämtade in posten – med alla dess räkningar. Ifrågasatt, tog Marita fram de övriga breven från Kronofogden och lade dem på bordet. Den här gången redo för förändring.
– Det var jag inte de första gångerna eftersom jag inte tagit tag i mig själv. Nu kunde jag inte längre skylla på något annat, säger Marita som kontaktade organisationen Spelberoendegruppen, med huvudsäte i Umeå, där hon mottogs med öppna armar.
– På första mötet ville jag först bara sitta och lyssna på hur det gick till, men innan kvällen var slut hade jag både pratat och gråtit. Det är så mycket skam och skuld i detta, speciellt mot alla jag ljugit och slingrat mig för. Jag har full förståelse för att familj och vänner kände en stor besvikelse när det kom fram hur jag undanhållit sanningen. 

Samtidigt visade sig deras stöd vara enormt. I dag har Marita varit en, som hon säger, nykter spelare i sju år. Hon har genomgått en skuldsanering, träffat kurator och är dessutom en av mötesledarna för Spel-beroendegruppen Örnsköldsvik som funnits sedan 2016 och möts varannan vecka. Den 6 december bjuder de in till Öppet hus dit alla är välkomna; spelberoende, anhöriga eller bara nyfikna.
– Nu vill jag hjälpa andra. Många tror att de är ensam om det här, men så är det inte. Lägg korten på bordet, var öppen. Du blir inte ratad, folk ställer upp. När du bestämt dig för att sluta spela får du fortsatt hjälp hos oss. Vi har en fin samhörighet.
För säkerhets skull har Marita portat sig själv från att spela ATG och Svenska spel. På grund av all spelreklam ser hon bara strömmade program utan avbrott och mobilspelet Candy Crush har avinstallerats. 
– Det blixtrar så mycket, som på casino. Trots att spelet inte rör något ekonomiskt, triggar det. Spelsuget kan återkomma och där vill jag inte hamna. Ibland tänker jag på dagen när det vände, för att påminna mig hur illa det var. Då var det en överlevnad – i dag lever jag och kan känna mig stolt att ha klarat mig igenom det här. Barnbarnen har varit en stor motivation, de umgås jag mycket med nu. Mitt senaste föddes 2014. När hon fyller år firar jag dubbelt. 


Vill du få hjälp? 
Ring först Spelberoendegruppen i Umeå på 072-366 76 76.

Öppet hus
Måndag 6 december 16-17.30 har Spelberoendegruppen Örnsköldsvik öppet hus med föreläsning.
Adress: Viktoriaesplanaden 8 C i Medborgarskolans lokaler (ingång i vita kupolhuset, korsningen Strandgatan/Viktoriaesplanaden).

Dela med dig av denna artikel på: