Du är här

2021-02-21 - Nyheter/Reportage
  • Foto vänster: Håkan Nordström, Höger: Hägglundsbolagen
  • Foto: Hägglundsbolagen
  • Foto: Hägglundsbolagen

Nya grepp i pandemins spår

Varje år i nära anslutning till Gösta Hägglunds födelsedag brukar stiftelsen ”Gösta Hägglunds minnesfond” dela ut stipendiet för att stimulera innovationer och tekniskt utvecklingsarbete. Men den här tiden är onekligen inte som många andra.

Gösta Hägglund avled 1993 efter att ha ägnat hela sitt yrkesverksamma liv till det framgångsrika industriföretaget; Hägglund & Söner. Med sin starka drivkraft och tekniska begåvning var han en stor anledning till att företaget tog klivet från en liten snickerifabrik till stor verkstadsindustri med kunder över hela världen.
En tradition under senare år har varit att 7an uppmärksammat stipendieutdelningen, vilket brukar vara i nära anslutning till Göstas födelsedag i slutet av januari. Men i likhet med många andra evenemang har stiftelsens jurymedlemmar tvingats ändra planerna på grund av den pågående pandemin.
– Vi brukar tillkännage stipendiaterna så här års och därefter sker utdelningen i samband med en högtidlig middag med ett flertal inbjudna gäster, berättar stiftelsens ordförande Johan Hägglöf.
Nu blir så inte fallet, men förhoppningen är att utdelningen med tillhörande festlighet ska kunna genomföras under sensommaren.
– Reservplanen är att vi flyttar evenemanget till augusti då förhoppningsvis alla haft möjligheten att vaccinera sig och att utdelningen kanske kan ske utomhus. Går allt som vi hoppas genomförs den på dansbanan i Skeppsmaln, fortsätter Johan Hägglöf, tidigare Hägglunds-anställd och barnbarn till Gösta Hägglund.

Göstas pappa Johan startade snickeri-fabrik 1889 och fick så småningom åtta söner där samtliga blev verksamma i Hägglund & Söner med undantag av äldste sonen Martin, sedermera byrådirektör vid Lantbruksstyrelsen.
Sonen Pelle var verkställande direktör när Hägglund & Söner bildades och Gösta var disponent och tekniskt ansvarig där historien berättar att upprepade sillfrukostar blev en form av ledningsmöten för familjen.
– Det fanns en klarsynt insikt om att de anställdas kompetens var vägen till framgång. Därför finns otaliga exempel på när företaget arrangerade egna utbildningar för att klara den kapacitet som krävdes när företaget växte, berättar Johan Hägglöf och fortsätter:
– Hägglundsandan är något odefinierbart, men kan exemplifieras av några klassiska uttryck som ”Kan dom så kan vi” och ”Det svåraste gör vi omedelbart, men det omöjliga kan ta lite tid.”
Första stipendiet delades ut 1994 för att stimulera tekniskt utvecklingsarbete för att i sin tur stärka näringslivet i Örnsköldsvik. Sedan dess har det skett årligen och fram till i dag har närmare 1,5 miljoner kronor delats ut.
I augusti är det dags för den 30:e gången i ordningen. På ett nytt sätt med anledning av pandemin.
Men med samma beundransvärda syfte.

Fakta Hägglunds

1889: Johan Hägglund startar snickerifabrik.
1922: Hägglund & Söner bildas.
30-talet: Hägglunds blir landets största busstillverkare, spårvagnar tillverkas.
40-talet: Elmotorer, svetsaggregat, och gengasaggregat börjar tillverkas, skolflygplanet SK 25 tillverkas i 120 exemplar, skidföretaget Splitkein köps och skidor och hockeyklubbor tillverkas, G-hallen (nuvarande Specma) byggs.
50-talet: 225 meter långa motorfabriken A-hallen byggs för produktion av elmotorer. Fordon och övrig gruvutrustning till-verkas i samarbete med LKAB, fordonsombyggnader till svenska försvaret startar. Patent köps för en lågvarvig högmomentmotor som senare utvecklas till en hydraulmotor i kranar. Gustav Hägglund förvärvar mark med en stor grustäckt för att göra prefab-hus av betong. Nordbetong (nuvarande Strängbetong) blir ett dotterbolag till Hägglund & Söner.
60-talet: Första storordern till Norge på fartygskranar. Nordbetong får stororder på ammunitionskassuner till svenska försvaret. Serietillverkningen startar för första egenutvecklade stadsfordonet; PBV 302. Ledbussar börjar tillverkas i samarbete med Volvo. Hydraulmotorn Viking blir en egen produkt.
70-talet: Hydraulmotortillverkningen flyttas till Mellansel. ASEA köper Hägglund och Söner. Gruvloks- och trucktillverkning kommer till Hägglunds från ASEA. B-hallen byggs för krantillverkning, kontoret i Gullänget byggs med Nordbetongs prefab-betong-block. Hägglunds får utvecklings- och seriekontrakt på BV 206 från svenska försvaret (3 500 fordon).
80-talet: SJ-order på förortståg av SJ och tunnelbanevagnar i Stockholm, tåg till Rosslagsbanan och regionaltåg till Göteborg. Exportorder till Finland; BV 206 som tillverkas i mer än 12 000 exemplar. Fartygskran nummer 5 000 levereras och Hägglunds fartygskranar har mer än 50 procent av världsmarknaden. Hydraulmotorn Maraton, en stor motor för krävande drifter, utvecklas. Order på CV 90 av svenska armén som har vidareutvecklats till värdens modernaste stridsfordon och är tillverkad i 1 280 exemplar.

 

Dela med dig av denna artikel på: