– Jag är så glad över att vi kunde ha utställningen, det var så mycket folk som kom – en fullständig omöjlighet i dag. Det var en svår utställning att få ihop och alla var glada och stolta när vi kunde ha vernissage, berättar kursansvarige Kristina Stålnacke.
– När vi studerade Dan Andersson läste vi faktiskt om spanska sjukan och hann även börja prata om vad som hände i Kina, där allt startade med coronan.
I mars kom så beslutet att eleverna skulle gå hem och man ställde om för att ha distansundervisning.
– Ingen var glad över det, alla är på skolan av fri vilja och tycker det är så roligt.
I höstas öppnade skolan så smått igen och Kulturskaparna hann sätta upp pjäsen ”Adjö, herr Muffin” med fem skådespelare, men det blev endast en föreställning, inför nästan ingen publik.
– I november beslutade man att stänga skolan för Kulturskaparna, det beslutet gäller till sista januari i första hand. Alla har varit jätteduktiga på distansuppgifter, det har gått himla bra. Men eleverna är förstås uttråkade och längtar tillbaka till skolan. Även för mig är det väldigt annorlunda, det här är första gången på 17-18 år som jag vid den här tiden inte är inne i en bubbla i någon annans liv – vi brukar ju vara mitt i arbetet med ett konstdyk där vi fördjupar oss i en konstnär. Men någon stor konstutställning blir det inte nästa år, kanske gör vi något mindre.