Du är här

2020-11-21 - Nyheter/Reportage
Dick Danielsson och Kristofer Wester. Två av sex medlemmar i förvaltningsgruppen inom Örnsköldsviks älgförvaltningsområde. Övriga medlemmar är Olle Adolfsson, Gunilla Kjellsson, Lage Tjernström och Göte Grubb. Foto: Håkan Nordström

Det stora lagarbetet

I Örnsköldsviks älgförvaltningsområde har antalet älgar på senare år minskat från cirka 6 000 till 4 800. Men med hjälp av ett bra lagarbete är målet, för att skapa en väl sammansatt älgstam, att den ska ner med ytterligare 600 djur.
– Därför är det så viktigt att alla litar på våra rekommendationer, säger Kristofer Wester, en av sex medlemmar i älgförvaltningsgruppen.

All mark i Sverige där det finns älgar indelade i så kallade älgförvaltningsområden och i varje område finns en älgförvaltningsgrupp, utsedd var tredje år av länsstyrelsen, som består av sex personer där tre är utsedda som markägarerepresentanter och tre som jägarrepresentanter. Gruppens uppgifter är bland annat att ta fram en förvaltningsplan, följa upp och granska älgskötselområden samt samordna inventeringar.
Syftet är att verka för en väl sammansatt älgstam med välmående djur som förhoppningsvis, i sin tur, ska leda till minskade skador på skogen och färre trafikolyckor med älgar inblandade.
– Det pågår livliga, men bra och konstruktiva diskussioner mellan oss i gruppen, med markägare, jaktledare och övriga representanter i respektive älgskötselområde. Det fungerar bra, men det finns så klart alltid en potential att bli bättre, fortsätter Kristofer Wester, till vardags naturvårds- och viltspecialist hos Holmen Skog AB.

Jakt på älg kan bedrivas inom älgskötselområde, licensområde eller på oregistrerad mark och att vara med i ett älgskötselområde är frivilligt. Jakten inom det området regleras av jägare och markägare genom en skötselplan som de själva tar fram i samråd med älgförvaltningsgruppen.

Det är onekligen ett stort lagarbete som krävs för att få till en väl fungerande skötsel inom Örnsköldsviks älgförvaltningsområde som spänner över hela 700 000 hektar och med många människor inblandade.
– Vi tycker att det över lag fungerar bra med rapporteringen kring observationer och antal skjutna djur fördelade på vuxna älgar och kalvar. Från oss i gruppen handlar det om generella riktlinjer där det behövs riktiga underlag för att kunna ta rätt beslut, säger älgjägaren Dick Danielsson, även han en av de sex i älgförvaltningsgruppen.
Han gläds över att jaktlagen på senare år förstärkts med betydligt fler kvinnor, men med tanke på att den genomsnittliga älgjägaren blir äldre för varje år välkomnar han fler unga att ta jägarexamen.
– Utbildningen ger inte minst en bred kunskap om viltarter, lagstiftning, skytte, tillvaratagande och om olika jaktformer. Självklart behöver vi fler jägare om vi på sikt ska klara av att nå våra strategiska mål, säger han.
Kristofer Wester fyller i:
– Sett till hela landet tycker vi att det finns en bra dialog i Örnsköldsvik. Men som sagt; vi kan bli ännu bättre och det klokaste vi gör i den strävan är att lyssna till fakta och lita på riktlinjerna.

 

Dela med dig av denna artikel på: