Musik

Hallå där Jan Lundgren...

... en av Sveriges främsta jazzpianister, som också är ett stort fan av Reinhold Svensson.

Hur upptäckte du Reinhold Svensson?
– Jag spelade med Putte Wickman och han berättade mycket om Reinhold och hur han gjorde många av arrangemangen till Puttes sextett. Det var rätt avancerade grejer och eftersom Reinhold var blind hade han arrangemangen i sitt huvud och visade de andra hur de skulle spela – det är imponerande.
Vad gjorde Reinhold till en stor pianist?
– När man hör riktigt bra musiker så vet man. Han var väldigt tydlig, hade ett utvecklat harmoniskt sinne och en fabulös teknik. Reinhold var en gigant och en föregångare till både Jan Johansson och Bengt Hallberg, båda tog intryck av Reinhold. När han ingick i Paris-orkestern – tillsammans med bland andra Arne Domnerus, Putte Wickman, Simon Brehm och Alice Babs – och spelade på en jazzfestival i Paris fick Reinhold mer applåder än Charlie Parker. Det säger en del om vilka kvalitéer han hade.
Har du själv spelat någon av Reinholds låtar live?
– Jag spelade med Arne Domnerus och Rune Gustafsson på 90-talet och då lirade vi rätt ofta Reinholds ”Svallvågor”. ”Bolles Vaggvisa” har jag också lirat någon gång.
Båda dessa kompositioner finns för övrigt med på Jan Johanssons album Innertrio från 1962.
– Reinhold var en oerhört underskattad musiker, jag tycker att man bör klassa honom som en milstolpe bland jazzpianister. Han hade ett internationellt rykte men är i dag i stort sett bortglömd. Nu finns nästan ingenting dokumenterat, vilket är fruktansvärt. Ska jag lyfta fram en inspelning han gjorde så blir det ”Gubben Noak”, han leker fram melodin och spelar så bra att man inte tror att det är sant. 

 

Publicerat