De hittas ofta under ”bortskänkes” i radannonserna. Gamla, tilltygade stycken till pianon som sedan länge fört en anonym tillvaro bland övrigt möblemang, utan något större engagemang till omvårdnad av deras ägare.
Det är synd, tycker Merlijn Bakkum, 18 år från Skorped, som nyligen avslutat en tvåårig utbildning till pianotekniker i Oskarshamn.
– Sverige har verkligen producerat pianon i bra kvalitet. De som slänger ett bra, äldre piano kanske inte tänker på att det går att renovera upp – och att det finns andra som letar efter ett. Jag hoppas att det blir ett bättre liv för pianon i framtiden, att de får ett uppsving igen, det är ett sådant vackert instrument, säger Merlijn vars passion för pianon sträcker sig långt tillbaka i tiden; redan i elvaårsåldern påbörjade han pianolektioner i skolan.
– Jag blev helt förälskad och skaffade ett elpiano. Första, riktiga pianot fick jag när jag var tolv. Det ramlade först sönder, delarna föll isär – och då skruvade jag ihop det själv. Att få känna kraften och spelkänslan, hur annorlunda den var jämfört med ett stumt anslag på en plasttangent, det kändes så bra.
Redan som högstadieelev visste Merlijn vad han ville utbilda sig till. Ett år på gymnasiet i Örnsköldsvik fick räcka – som 16-åring antogs Merlijn, efter antagningsprov, som en av få elever till Oskarshamns folkhögskola och utbildningen till pianotekniker; den enda skolan i Sverige som lär ut både renovering och stämning av pianon.
– Det var en jättebra skola. Jag gick ned till pianoverkstaden dag och natt, renoverade och stämde. Till och med de andra pianoeleverna kallade mig ”pianonörd”, skrattar Merlijn.
Efter avklarade studier i juni har Merlijn också hunnit med att avlägga examensprov för medlemsskap i SPTF, Sveriges pianostämmare och teknikerförening. Ett bevis på att han verkligen kan sitt yrke.
– Man kan tro att det är lätt att dra på en sträng. Men du måste ha känsla i handen. Hur svårt det är beror på pianots skick; när strängar slits kan de exempelvis bli tunnare på en viss punkt. Instrumentet är känsligt för fukt och torrhet, speciellt här uppe i Sverige. Pianon är levande, de sväller och krymper. Jag har stött på pianon som låtit som att de inte stämts på tio år, trots att det nyligen gjorts.
Tålamod och förståelse är egenskaper en bra pianotekniker måste besitta, menar Merlijn.
– Alla är annorlunda, både kunder och pianon. Vare sig jag jobbar för en konsertpianist eller någon annan, gäller det att lyssna på hur just den kunden vill ha det. Jag stämmer alltid med öra och stämgaffel och var faktiskt den enda i klassen som vägrade använda mig av elektriska apparater. Sådana är programmerade att låta på ett visst sätt och det fungerar inte alltid – det gäller att lyssna hur just det specifika piano man jobbar med ska låta.
För amatören, som vill se efter sitt piano, ger Merljin kanske ett av de viktigaste tipsen.
– Använd inte en våt trasa! Fukt är ett pianos värsta mardröm. Du ska ha en torr, fin trasa för att undvika sprickor, skorrljud och fläckar i lacken. Det kan se förfärligt ut. Skaffa ett polermedel för just pianon. Och stäm pianot två, tre gånger per år, beroende på hur mycket du spelar.
Med sitt nystartade företag ser Merljin framtiden an.
– Jag hoppas kunna klara mig på detta. Bygga upp en ännu större verkstad och nå ut till kunder. Allt är jättekul just nu, det känns som att jag är gjord för detta.