2018 blev ett dystert år i Sverige sett ut trafiksäkerhetssynpunkt. Antalet döda i trafiken ökade jämfört med 2017, sammanlagt omkom över 320 personer – vilket är den högsta siffran på tio år, enligt statistik från Trafikverket. För att vända den negativa utvecklingen har Trafikverket nu presenterat en omfattande aktionsplan som sträcker sig fram till år 2022. Planen omfattar totalt 14 myndigheter och innehåller 111 olika åtgärder inom olika områden. Särskilt fokus kommer att läggas på hastighetsefterlevnad, säker cykling och nykterhet.
Motorförarnas helnykterhetsförbund, MHF, är en av de aktörer som deltagit i att ta fram aktionsplanen och kommer bland annat arbeta för att polisen ska få bättre verktyg för att kontrollera drogpåverkade förare med så kallade screeningsinstrument.
– Vi tror att den svenska polisen precis som den norska polisen skulle bli framgångsrikare i insatserna mot drograttfylleri om de fick använda snabbdrogtester, säger Lars Olov Sjöström, MHF:s trafiksäkerhetsexpert på förbundets hemsida.
Även Trafikverket kommer att genomföra informations- och kunskapshöjande insatser till alla trafikanter med förhoppningen att antalet ratt- och drogfyllerister ska minska.
Som en del i aktionsplanen vill MHF också se att fler kommuner och regionala aktörer ställer krav på alkolås eller liknande system vid upphandlingar av resor och transporter.
MHF har sedan tidigare även drivit frågan om ett förbud mot eftersupning ska införas i Sverige, ett arbete som nu kommer att intensifieras. Med eftersupning menas att en person som misstänks för rattfylleri, men som anträffats en stund efter körningen och påstår sig ha druckit alkohol först efter färden. En sådan lag om straffansvar vid eftersupning har bland annat grannlandet Norge.
Om aktionsplanen lyckas i sin helhet bedöms åtgärderna bidra till cirka 40–50 färre omkomna och cirka 500 färre allvarligt skadade per år efter 2022.
– Det är fullt realistiskt. Några av insatserna kan ge snabba resultat, medan andra är mer långsiktiga, säger Sjöström.