På landsbygden är barnfamiljer en ännu viktigare garant för framtiden så bland skärgårdsöns året runtboende är den lilla babyboomen mycket välkommen. Nyfödda öbor har lyst med sin frånvaro under lång tid, men trenden bröts för några år sedan när en flicka föddes. Och efter att Meja, två år, och Viola, ett och ett halvt, anslutit till de 45 personer som är mantalsskrivna på Ulvön, är rädslan inte lika påtaglig för att ön så småningom ska bli folktom under vinterhalvåret.
– Under senare år har det varit ett stort generationsskifte här ute och många profiler har tyvärr lämnat oss. Då är det extra roligt och inte minst viktigt att det föds nya, säger PG Nyberg, styrelseledamot i hembygdsföreningen Ulvö Kapellag.
Hösten tar ett allt stadigare grepp och när 7an hälsar på i det vi tror kan vara ett av landets minsta dagis är vinden stilla och luften hög. Elisabet Westin har sagt upp sig efter 20 år inom kommunens äldreomsorg för att i stället ägna arbetstiden till två levnadsglada och aktiva tjejer som är nyfikna på det mesta.
– Jag tycker att det fungerar bra och så här års är det fantastiskt med naturen som närmaste granne. Barn i den här åldern innebär ett annat tempo jämfört med arbetet inom demenssjukvården, säger Elisabet.
Mejas och Violas föräldrar är också nöjda med lösningen.
– Det fungerar alldeles utmärkt, tycker vi. Det skiljer ett halvår mellan dem och flickorna är nästan som syskon, säger Violas mamma Emma Lindström.
Skulle den positiva utvecklingen fortsätta och fler barn födas kan det bli angenäma problem.
– Ja, då kanske vi blir tvungna att hitta andra lokaler, men med lite god vilja
går det säkert att lösa, säger Emma.
Elisabet Westin tillhör en släkt med lång tradition på Ulvön och har under årens lopp arbetat som hemsamarit, dagbarnvårdare och i butik. Efter flera år är hon tillbaka på ön med 40 timmars arbetsvecka.
– Det känns fantastiskt att få bo och arbeta här ute. n