Det puttrar och kuttrar i det lilla taggiga knytet när han utforskar rummet. I stället för att använda sin dåliga syn som vägledare förlitar han sig på hörsel och doftintryck för att navigera.
– Han är nyfiken och vill undersöka det mesta, säger Linnea Norrby om tagghudingen Sputnik som förgyllt hennes och sambons Anders Nilssons liv sedan han flyttade in för två år sedan.
Sputnik är en Afrikansk pygméigelkott vilket är den vanligaste igelkotten i husdjurssammanhang och ungefär hälften så stor som den fridlysta svenska.
Igelkotten tillhör djurparksdjuren där andra regler gäller än för den som har vanliga husdjur som till exempel hund eller katt. I igelkottens fall ska de till exempel ha minst 20 kvadratmeter att röra sig på.
Hemma hos sig, Linnea och Anders går Sputnik nästan fritt i lägenheten. Ett två decimeter högt staket hindrar honom från att råka falla ner för trappen. Det är en väl tilltagen barriär för det lilla djuret som knappast kan ta sig över en tröskel.
– Anders har sett honom hoppa över en sladd en gång – det var nog maxhöjd, säger Linnea.
Afrikanska pygméigelkottar reproducerar och växer i en väldig fart. Honan är dräktig i tre veckor och när igelkotts- ungarna väl är födda så når de könsmognad på sex veckor. Sputnik var några månader när han kom till Linnea och Anders.
– Vi tycker båda mycket om djur och är uppvuxna med dem, säger Linnea och berättar att paret hade en katt, Bella, i många år innan de träffade Sputnik.
Bella hann bli hela 19 år och när hon dog blev det en sorgeprocess att ta tag i. Mitt i saknaden dök det upp en annons om en igelkottshona som kommit med fyra överraskningar till sin matte. En av dessa var Sputnik som snabbt charmade sig in i såväl Linnea och Anders hjärtan som deras hem.
– Han var väldigt skojig, aktiv och sprang runt och busade. Sedan somnade han i Linneas armveck och så insåg jag att vi var fast, säger Anders och berättar att Sputnik är en väldigt mysig och gosig igelkott, men att de fått jobba för det.
– Det är annorlunda jämfört med hundar och katter – igelkottar är enstöringar och inte domesticerade. Jag har haft kaniner och marsvin tidigare, men har aldrig träffat ett så litet djur med så stor personlighet tidigare. Han har ett humör som varierar från dag till dag – som en katt fast envisare. Det är en del av charmen, säger Linnea och fortsätter:
– Vi hade aldrig träffat en igelkott tidigare. Eftersom vi gillar djur hade vi googlat runt och tittat på bland annat grisar. Igelkottar visste vi inte så mycket om, men det är bara att lära sig. När vi köpte honom så åt han kattmat med högt proteininnehåll. Sedan hittade vi torkade mjölmaskar och därefter ville han inte ha någonting annat under en period. Han blev så arg att han bet mig när jag inte gav honom dem. Nu har vi hittat en igelkottpastej som han också gillar, så då har vi någonting mer att ge honom än mjölmaskarna – tack och lov är han inte förtjust i de levande, säger Linnea och berättar att de även sticker till Sputnik små, små godbitar från matbordet, som fisk och annat gott.
Och det som går in ska komma ut.
– Det går att få dem rumsrena, men Sputnik är inte helt där, säger Anders.
– Det var diplomatiskt – han är inte rumsren, fyller Linnea i.
Som kompensation fäller han till skillnad från många andra husdjur ingen päls, och gnager heller inte på kablar. Klorna på igelkottar måste dock i likhet med många andra djur klippas, vilket kan vara lite svårt om de liksom Sputnik reagerar på behandlingen med att göra sig till en taggig fräsande boll utan synbara tassar. Man får ha lite tålamod när man gör det, förklarar Anders. Och ta någon klo i taget.
För även om igelkottar är ganska mjuka fram till dess att de hamnar i försvarsposition så är det inte ett husdjur som passar alla. En barnfamilj eller en familj med mycket stök bör tänka efter extra noga då igelkotten behöver en ganska lugn miljö, som Linnea och Anders hem, för att trivas.
– Så fort man rör sig så börjar han rulla upp sig och fälla upp taggarna, men det är bara under några sekunder – sedan är han tillbaka i sitt vanliga mjuka tillstånd, förklarar Linnea.
Därför gäller det att umgås mycket med honom och ha honom nära så att han får gosa. Linnea och Anders stimulerar dessutom Sputnik genom att gömma mat som han får leta fram och tar med honom när de reser, till exempel till Linneas föräldrar i Lerum utanför Göteborg, eller till stugan där han får böka runt utomhus i trädgården, gräva och äta sniglar. Och sova i gröngräset.
– Man säger att igelkottar sover upp till 18 timmar, säger Linnea. Men jag tror att det är mer än så. I alla fall med Sputnik.