Du är här

2017-08-25 - Mat & dryck
  • – Hit till Ulvön kommer fler och fler yngre som vill prova på, konstaterar Ruben Madsen.Foto: Håkan Nordström
  • Foto: Håkan Nordström
  • Foto: Håkan Nordström
  • Foto: Håkan Nordström

Surströmming där den hör hemma

Släktingar med tydliga kopplingar till Sörbyn på Ulvön ska självklart äta surströmming tillsammans. Som ättlingarna till Georg Lundqvist, Örjans och Stures pappa som köpte öns prästgård 1967.
– Det här är smaskens, säger Sture.

Det är lördag i augusti och det doftar surströmming från Ruben Madsens lilla salteri mitt i Ulvöhamn. Sture Lundqvist med familj och släktingar, och med Strömsund i Jämtland som det gemensamma, fyller sjöbodens stolar på varje sida om det långsmala bordet. Det råder en gemytlig och festlig stämning när Ruben serverar gästerna strömmingen med alla tillbehör, drycker av olika slag och hela anrättningen kryddad med diverse tips och historik.

Sedan flera år tillbaka går det att äta surströmming året om även om traditionen är en extra högtid i augusti med premiär den tredje torsdagen i månaden. Ruben Madsen har under årens lopp och på nära håll följt utvecklingen och på senare år har det konstaterats att det största försäljningsområdet inte längre är längs med norrlandskusten, trots den långa och starka traditionen.
– Stockholm är den klart största marknaden. Norrlandskusten, Jämtland och Dalarna är också stora marknader, säger Ruben som även blivit på det klara över att ungdomar blir allt mer nyfikna på surströmming.
– Hit till Ulvön kommer fler och fler yngre som vill prova på och vad man föredrar att dricka till sin surströmming varierar. Öl och snaps är så klart populärt, men det blir allt vanligare med rosé- eller portvin, fortsätter Ruben.

Fisket har alltid varit centralt på Ulvön och platsen där surströmmingen började tillverkas i större volymer. I dag är produktionen på ön småskalig och på Ulvö Lilla Salteri bereds klassiska Ulvöprinsen och premiummärket Erik den Röde. Intresset för surströmming har långt ifrån svalnat och enligt statistiken äts den av drygt två miljoner svenskar varje år. Men yrkesfiskarna och salterierna blir allt färre så i takt med att intresset ökar kan surströmmingen mycket väl bli en bristvara.
– De riktigt sanna surströmmingsälskarna som vill äta sin favoriträtt året om måste nog bunkra. Mitt i vintern kan det nämligen bli svårt att få tag i en burk, säger Ruben Madsen.

Surströmmingsfakta
Varje år produceras det cirka 985 000 surströmmingsburkar i Sverige.
Det sker årligen närmare 2,8 miljoner måltider med surströmming.
58 procent av de som äter surströmming gör det endast en gång per år. En procent äter mer än tio gånger.
48,5 procent av all surströmming äts norr om Dalälven och 51,3 procent söder om samma älv. 0,2 procent går på export till Finland.
Den genomsnittlige svensken äter fyra surströmmingar per måltid eller fem surströmmingsfiléer.

Dela med dig av denna artikel på: