Stilla veckan är den sista veckan i fastan och sträcker sig från söndagen före påskdagen till påskafton. Andra namn på stilla veckan är passionsveckan, tysta veckan, dymmelveckan och påskveckan – vilket egentligen är felaktigt eftersom påskveckan är benämningen på veckan efter påskhelgen.
Veckans dagar har lite speciella namn:
- Palmsöndagen. Palmsöndagen har fått sitt namn eftersom man firar Jesus intåg i Jerusalem då folk som kommit för att fira påsk ”tog palmkvistar och gick ut för att möta honom” (Joh 12:13).
- Blåmåndagen. Färgen blå är en lugn och stilla färg och kyrkorummet kläddes ofta i blått – därifrån kommer förmodligen namnet blåmåndag. Blåmåndagen, som också benämns blå måndag eller svart måndag, är ursprungligen måndagen efter fastlagssöndagen – men samma namn används alltså för måndagen efter psalmsöndagen. Bull-, fläsk- eller korvmåndagen är andra benämningar.
- Vita tisdagen. Tisdagen innan påsk kallas ”vita tisdagen” och liksom måndagen har tisdagen fått namn från fastlagen. Vita tisdagen är en ålderdomlig benämning på fettisdagen men används alltså också på tisdagen i stilla veckan. Dagen kallas ibland även svartatisdag och stinnkaketisdag.
- Dymmelonsdag. På dymmelonsdagen gick fastan in i ett allvarligare skede och det skulle råda stillhet och tysthet. Namnet kommer av traditionen att i Skandinavien ersätta metallkläpparna i kyrkklockorna denna dag av trästavar, dymblar eller dymmlar, för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering av att det var stilla veckan och att långfredagen var i antågande.Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb).
- Skärtorsdagen. En äldre betydelse av verbet “skära” är rena och det syftar på att Jesus (enligt evangelierna) tvättade lärjungarnas fötter just på torsdagen i påskveckan. "Skär" kommer från ett fornnordiskt ord för 'ren', 'vacker', 'blank' eller 'klar', som också finns i förleden till ordet skärseld. I äldre tid sade man omväxlande "skärdag" och "skärhelgd" om denna torsdag.
- Långfredagen. Enligt kristen tradition var det på långfredagen som Jesus korsfästes och dog på Golgata utanför Jerusalem. Därför var långfredagen under lång tid en dag präglat av stort allvar. Namnet långfredag kommer av att dagen var lång och besvärlig för Jesus och eftersom gudstjänsten var längre än andra dagar. Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet. Fram till 1969 var offentliga nöjesarrangemang förbjudna i Sverige på långfredagen. Påskafton Påskafton är ingen särskild dag i kristet påskfirande. Jesus ligger i graven och väntar på att uppstå. Dock är det på påskafton som vi i Sverige började fira påsk efter den långa fastan, på samma sätt som vi firar julafton mer än juldagen och midsommarafton mer än midsommardagen.
- Påskafton. Påskafton är ingen särskild dag i kristet påskfirande. Detta beror på att Jesus ligger i graven och väntar på att uppstå, och lärjungarna har låst in sig i rädsla för dem som låg bakom avrättningen. Svenska kyrkan håller inga gudstjänster förrän tidigast sen kväll/påsknatten för att fira Jesus uppståndelse på påskdagen. Påsken börjar vid midnatt. Dock är det på påskafton som vi i Sverige började fira påsk efter den långa fastan, på samma sätt som vi firar julafton mer än juldagen och midsommarafton mer än midsommardagen.
- Påskdagen. Uppståndelsens söndag, firas i kristen tradition till minne av Jesu uppståndelse, och infaller på söndagen i påskhelgen. Påskdagen infaller den första söndagen efter första metonska fullmånen som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen, men eftersom de västliga kyrkorna och de östliga kyrkorna tillämpar olika kalendrar infaller påskhögtiden vid olika tillfällen beroende på vilken kyrka som avses. Traditionellt talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen.
- Annandag påsk. Inom kristendomen dagen efter påskdagen. Har som ämne "Möte med den uppståndne". Tidigare innehöll hela veckan efter påsk icke-religiösa festligheter, vilket under 1800-talet minskades ner till en dag. Moderna asatroende brukar förlägga vårblotet till denna dag
Varför infaller påsken på olika tider varje år?
Påsken infaller vid olika tidpunkter varje år. För att veta när påsken skall firas måste man därför känna till både månens faser och söndagarnas placering under året. Eftersom ett år varar 52 veckor och en dag – skottår två dagar – ändrar sig söndagarnas datum från år till år, men upprepas med en period på 28 år.
En minnesregel är: påskdagen är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Vårdagjämningen – dagen då natt och dag är lika långa – inträffar alltid mellan 19 och 21 mars. Påsken kan därför bara infalla under perioden 22 mars till 25 april.