Du är här

2017-03-11 - Övrig sport
  • Heidi Andersson, med 11 VM-guld, och pappa Kent – även han världsmästare – på plats i Paradiset under SM i armbrytning. Foto: Nils Ågren
  • Många ville prova på armbrytning, och ta chansen att bryta mot en världsmästare. Foto: Nils Ågren
  • Foto: Nils Ågren
  • Foto: Nils Ågren
  • Foto: Nils Ågren

Världsmästare på plats

Heidi Andersson, med 11 VM-guld i armbrytning, lockade massor av barn och unga till Paradiset under SM i armbrytning.

Alla som ville prova på armbrytning, och få en kort lektion i hur det går till, kunde ta sig till Paradisen under lördagen. Och det var inte vem som helst som stod för lektionerna, när flerfaldiga och omåttligt populära Heidi Andersson – Armbryterskan från Ensamheten – var på plats kom det massor av barn som ville träffa henne, och bryta arm.
– Jättekul med så många barn. Armbrytning är en världssport och den är lättillgänglig, så den passar alla. Armbrytning är också mer än en idrott, det är en folktradition, säger Heidi Andersson, som också hade med sig pappa Kent – även han världsmästare.

Heidi har utan tvekan gjort armbrytningen populär på bred front, dels genom hennes otroliga framgångar men också genom den fantastiska dokumentären ”Armbryterskan från Ensamheten” från 2004 där hon i ett slag blev en folkkär idrottare.

Genom åren har Heidi också hjälpt till med att fixa armbrytarbord till en mängd skolor runt om i landet, bord som tillverkas i Storuman, en mil från den lilla byn Ensamheten i Västerbottens inland där Heidi växte upp.
– Det finns över 400 bord ute på skolor nu och jag har besökt nästan allihop, säger Heidi och strålar när hon ser det stora intresset bland barnen som kommit till Paradiset den här dagen.

36 år, men till synes i mycket god form, har Heidi lagt av med elittävlandet, och hon slutade på topp. 2014 blev hon dubbel världsmästare i 65 kg, i både höger och vänster arm, på VM i Vilnius. Och senaste tävlingen var SM 2015, men enbart i vänster arm.
– Jag var tvungen att operera höger arm, efter så många år på elitnivå var det några småsaker som behövde fixas till.

Saknar du tävlandet?
– Njäe, jag känner mig faktiskt ganska nöjd. Men om fyra år är jag så gammal att jag kan tävla i ”Master”. Jag har inte stängt dörren för tävlande, men jag har tagit i hand med min läkare att jag inte ska tävla på elitnivå mer, säger Heidi och ler.

 

Dela med dig av denna artikel på: