Du är här

2015-12-31 - Hörnan

Vad vill du ringa in på nyårsafton?

Ring, smartphone, ring, i bistra nyårsnatten
Mot en klimatvarm sky och markens tö;
Det gamla året lägger sig att dö
Ring upp mig, eller pinga mig i chatten

Ring, Skypechatt, ring... och seklets krankhet vike;
Det dagas, tanter fram med stavar går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,
Ring in ännu ett år som är dess like.


Den uppmärksamme kanske noterar att dessa verser skiljer sig en aning från det 165 år gamla originalet. Känslan är nämligen att vi får vänta ett tag till på ”det tusenåra fredens rike” som Alfred Tennyson efterfrågar varje år i dikten ”Nyårsklockan”.
Tennyson ser optimistiskt fram emot en nystart där vi lägger lögner, hat, sorg och krig bakom oss till förmån sanning, försoning och fred. Varje år sitter jag där, tre minuter i tolv, och tänker
"just det! Det var ju allt det där som vi skulle ändra på inför i år. Hur har det gått med det nu igen?”
Varje år ser jag i det ögonblicket tillbaka på de senaste 12 månaderna och blir, milt uttryckt, fett besviken.

Kanske har Tennysson för höga krav? Kanske skulle vi nöja oss med att minska ner från 1000 till 999 krig i år. Eller att som i en årsbudget ta hänsyn till viss inflation och säga "i år siktar vi på att hatet i världen bara ska öka med 3 till 5 procent!”.
Desto mer realistiskt – men desto mindre lockande. Bättre då att fortsätta vara inställd på framsteg, men i en mer hanterbar skala.
Ja, så får det blir.

Kära nyårsklocka, det här är var jag förväntar mig av dig:
Ring ut det översta kladdet på smörknivsskaftet och ring in ostar utan skidbackar i fikarummet.
Ring ut folk till Modos matcher och ring gärna in en Modoseger eller två.
Ring ut mobilsamtal i rusningstrafik och ring inte upp förrän bilen är parkerad.
Ring ut de tusen telefonförsäljarnas år, och ring in ett vaccin mot nix-registrets kryphål.
Ring ut de tiotusen sär skrivningarnas år, och ring Begravningsbyrån åt alla stackare som säger att de ”Bokstavligt talat skrattade ihjäl sig”.
Ring in ett snötäcke som åtminstone får ligga kvar så länge att vi hinner märka av det innan det har töat bort igen.
Ring ut sandningsbilarna lite oftare och ring in ett par rejäla halkskydd på mina dojor.
Ring in alla de strumpor jag har tappat bort, och ring ut hålen i det fåtal jag har kvar.

Fixa det, så lovar jag att vara nöjd och tyst och snäll.
Världsfreden får vi väl vänta med till 2017.

Dela med dig av denna artikel på: