Aktiviteten pågår nämligen till kvällen. Det är våfflor i byskolan från 14 till 20 och när vi njuter att nygräddat med sylt och grädde vill kön med tillskyndande aldrig ta slut. Här samlas betydligt fler än byns invånare och det är slående vad som kan uträttas när många drar åt samma håll.
Byskoleföreningen är navet, byskolan samlingsplatsen och gemensamt för alla vi träffar är den positiva inställningen och en orubblig tro på framtiden.
– Medelåldern i byn är 36 år. Familjer flyttar in, barn föds och de yngre vill engagera sig i föreningen. Här finns inga problem med återväxten, berättar Karl-Evert Hellström, en av eldsjälarna.
Sedan millennieskiftet har föreningen ägt och renoverat den gamla byskolan som sedan nedläggningen 1955 fungerat som förråd till försvarsmakten. Numera är den återställd i skicket då de sista eleverna lämnade skolan och här samlas bybor och imponerande många tillresta med jämna mellanrum under året.
– Här firar vi en gammeldags jul, kanelbullens dag och våffeldagen. Vi arrangerar även byskoledagen första lördagen efter midsommar samt en årlig surströmmingsfest i augusti. Till det kan vi lägga en rad ströaktiviteter, fortsätter Karl-Evert Hellström.
En by med aktiva invånare och engagerade kringboende kan onekligen utföra stordåd, men frågan är om inte det största mästerverket är boken ”Lännäs by, folket och gårdarna”. En storslagen skrift om byn från 1600-tal fram till utgivningen av boken 2013. En uppslagsbok om folk, släkter och gårdar i Lännes by där Sara-Eva Ögren och Karl-Evert Hellström varit nyckelpersoner i arbetet som pågått i närmare fem år och krävt många människors engagemang för byforskning.
Nyligen var Kristoffer Hellströms son John den yngsta invånaren i Lännäs. Men det har hänt mycket på två år.
– Boken är redan inaktuell, säger Karl-Evert med ett skratt.
Det bor 52 personer i Lännäs. Men den som tror att byn strax bortom Skorped ska avfolkas är en pessimist.
– Här vill ju alla bo, säger Kristoffer Hellström.