Du är här
Våra bloggare
Lyssna på varandra, undvik hårda ord, kramas mycket, finn gemensamma intressen och ta inte kärleken för given!
Folk som varit gifta i tiotals år har många värdefulla råd att dela med sig av.
Jag, som varit gift i tiotals månader, har förstås också hunnit förvärva ovärderlig visdom kring hur man får ett lyckligt äktenskap.
På fredag vaknar jag utanför Örnsköldsvik, rankad som en av Sveriges tryggaste städer.
På söndag somnar jag några minuters bilfärd från slummen i Cité Soleil, rankad som en av världens farligaste platser … men det är jag lyckligt ovetande om just då.
När du läser det här sitter jag kanske inspärrad i ett amerikanskt häkte.
Den exakta sannolikheten för det är svårbedömd, men alla förutsättningar finns.
Tycker du det är svårt att navigera rätt bland mättat, omättat och fleromättat fett, salt, socker, sötningsmedel, gluten, laktos, snabba kolhydrater, långsamma kolhydrater, vegetariskt, veganskt, raw food, stenålderskost, medelhavsdiet, GI, Atkins, LCHF, 5:2, pulverdiet och tarmsköljning?
I så fall är vi minst två.
För varje år som går blir mina matvanor alltmer onyttiga – trots att de inte ändras alls.
Klockan 23.59 på nyårskvällen, när Pernilla August försökte övertala nyårsklockan att ringa ut de tusen krigens år, kändes de 166 år gamla orden som vanligt alldeles för aktuella.
In i våra liv skred ett nytt, fräscht, obesudlat år – och det skötte sig helt okej i nästan 30 minuter.
Ett nytt år knackar på, och jag borde skriva någonting om att blicka framåt – men mina tankar vägrar lämna farstun. De är inte redo att släppa greppet om 2016 än. De dröjer sig kvar vid en tid, en plats och en prinsessa.
Lagom till julhelgen har jag drabbats av en smärre identitetskris.
Min spegelbild stirrar klentroget på mig och utbrister ”Vem fasen är du?”
Ni vet hur det kan bli. Man gör allt för att ta seden dit man kommer - och så slutar det ändå med att man tar den i skrevet. Mitt besök i Lettland häromveckan radade upp ett smörgåsbord av tillfällen att inte göra rätt - inte minst i kyrkan under söndagens adventsgudstjänst.
Han kom till Ö-vik som flykting hösten 2015 och var tämlingen ovetande om vad som skulle hända med honom i det nya landet och i Ö-vik. Nu har han fått uppehållstillstånd, praktikplats och ser fram emot sitt nya liv i Ö-vik. Läs hans sista blogginlägg här!
Misstänker du ibland att ditt liv regisseras av ett amerikanskt produktionsbolag?
Dum fråga, förstås – det är klart du gör! Det är helt naturligt i vår ålder. (Dataåldern, alltså).
Jag försöker tänka positivt inför varje Modo-match och tro att nu kommer laget göra en grym match och ta hem en seger. Men det har jag slutat med för tillfället, för nu har herr Dysterkvist nämligen tagit över.
Om du brukar läsa mitt klotter vet du redan att frun och jag har köpt hus i höst – men vad du kanske inte vet är att det var min jätterika pappa som betalade!
Det visste inte jag heller förrän nyheten nådde mig via omvägar.
Det var en gång ett gäng grottmänniskor som fick för sig att lansera bondestenåldern.
Sagt och gjort: De planterade en massa grejer och pysslade om dem ända tills det blev dags att skörda.
På tisdag händer det!
Då får vi äntligen veta om världen går under.
Och nej, mer nedtonat än så kan jag inte beskriva tanken på Donald Trump som president i USA.
Efter femton omgångar i Hockeyallsvenskan ligger Modo på en elfte plats. Här är mina tankar om Modo just nu:
Ni vet den där kittlande känslan när briggen Tre Kronor anlöper Örnsköldsviks hamn, och man känner sig lite hedrad att den förärar vår kommun ett besök?
Ungefär så kändes det varje gång en öviksbuss dök upp i Trehörningsjö under min uppväxt.
Förra veckan jubilerade jag – för när jag och frun sparkat ut oss själva ur vår lägenhet markerade det mitt livs tionde flytt. Att ha flyttat nio gånger förr har troligen inte lärt mig ett skvatt, men det har åtminstone utrustat mig med inbillningen att jag är världsmästare i flyttning. Därför firar jag jubileet genom att dela med mig av min hemsnickrade hembytarguide.