Du är här
Våra bloggare
Söndag klockan 04.41. Var är jag? Jag drömde just att jag var vaken … och det var visst ingen dröm. Tydligen sitter jag framför datorn i hallen och skriver texter till Hoppets Stjärnas årsmagasin – för jag måste ju passa på när babyn sover.
Strax därpå kör babyn igång sin imitation av en larmsignal – för hon måste ju passa på när pappa är vaken.
Tjena, det här är Ellie!
Jag ser att pappa skrivit en del om mig den senaste tiden, så nu är det väl min tur att skriva en del om honom?
Dark Souls: Remastered är en efterlängtad förbättrad version av originalspelet Dark Souls från 2011. Originalet präglades med problem men anses också vara ett av de bästa spel som gjorts, och Remastered ska fixa problemen och samtidigt göra spelet ännu bättre. Men lyckas Remastered med detta?
Vad få vet om mig är att jag leder ett lag tillsammans med min fru.
Det har vi gjort ända sedan mars 2015, när vi startade det tillsammans.
Vanligtvis då jag skriver om teknik så berättar och spekulerar jag kring robotar, datorer, VR och sånt. Men den här gången så tänkte jag att vi skulle prata om något lite annorlunda. Om hållbara lösningar på matfrågan.
Inför tidningens husdjurstema lutade jag åt att fokusera helhjärtat på vårt nuvarande husdjur, hunden Yoda, men efter att han ätit upp mitt bankkort känner jag inte för det längre.
I stället får han nöja sig med att vara med på min topp 3-lista över de små krabater som genom åren hårat, skitit och slemmat ner i mina hem.
Ifjol vid den här tiden var jag ute och rensade rabatter.
I år känns det lite motigare att ta itu med det eftersom jag i så fall måste skotta fram dem först.
När jag flyttade hemifrån som 16-åring bestod min verktygslåda av en sten.
Jajamen, en hyfsat tung bumling som jag använde för att slå in tavelspik i väggarna på studentlyan.
Jag minns när jag var fem år och min storebror berättade att tjejer inte hade samma grejer mellan benen som vi pojkar.
Det blev något av en brytpunkt i mitt liv – för såvitt jag kan minnas var det första gången jag visade prov på källkritik.
En kvarstående bild av dataspel, särskilt bland många äldre, är att dataspel är ingenting annat än ett meningslöst tidsfördriv. Att de inte tillför något vettigt över huvudtaget. En bild som jag har väldigt svårt att hålla med om.
Vad har du oroat dig mest för de senaste åren?
Om svaret är ”att Sverige ska införa sharialagar” så är du säkert inte lika ensam om den farhågan i dag som för en vecka sedan.
Min fru ser ut som en cyborg på möhippa, men det är inte hon som partajar.
Tröjan är halvt uppdragen, kring naveln har någon lindat två breda bälten och inklämda under dem sitter det ett par plastiga dryckesunderlägg.
Du som inte har något bättre för dig än att läsa mina hörnor regelbundet känner kanske till min ovana att inte dricka.
Vad du inte känner till är hur det gick över.
Den tredje februari satt jag 10 000 meter ovanför marken och begick i den stunden en synd värre än att gödsla halva Asien med flygplansbränsle:
Jag missade Melodifestivalen.
”Herrej*****, den saken lyfte!” sade Elon Musk och såg helt paff ut häromveckan när hans rekordraket Falcon Heavy lyfte från marken och drog rymdresandet in i en ny tidsålder.
En gång i tiden ansågs blek hy som ett skönhetsideal i Sverige, eftersom det betydde att du var rik nog att sitta och trycka inomhus i stället för att slita ute på åkern där solstrålarna kunde nå dig.