Du är här

2009-10-15 - Friluftsliv

Målaren och havet

Bo Westberg-Gren har under många år varit en uppskattad konstnär i Örnsköldsvik – och genom alla år har han också haft samma drivkraft.<br />Kärleken till havet går som en röd tråd genom hans konstnärskap.

Bo Westberg-Grens hem i Skagshamn är en tomt med havet som närmaste granne där några få meter skiljer huset från vattenbrynet.

– Det här är ett underbart sätt att leva, säger han, sittandes i ett tillbyggt rum där höga glasväggar får havsviken utanför att komma om möjligt ännu närmare.

Bo och Majlis, hans hustru sedan 49 år tillbaka, möts av svårslagen utsikt varje morgon även om berget ligger så till att solen lyser med sin frånvaro hela vintern.

– Men den kommer alltid tillbaka 28 februari och skiner in på vår kylskåpsdörr, berättar konstnären leende.

 

Miljön inspirerar

Med barnen Per och Eva utflyttade bestämde sig paret för att göra fritidsboendet permanent.  Här ute har Bo också sin ateljé, där närheten till havet utgör en viktig ingrediens i skapandet.

– Där hämtar jag det mesta av min inspiration. Jag har målat sedan jag var liten grabb, och kustbilderna här ute har varit den röda tråden. Folk frågar ibland ”får du aldrig slut på motiv?” men då brukar jag säga att jag har minst femhundra bilder kvar att göra. Jag vill levandegöra i bild det jag upplever och försöka återskapa livet i stillbild.

Bland ateljéns penslar och paletter tillbringar han minst ett par timmar varje dag.

– Det känns inte som om jag fått något gjort på dagen annars, säger han.

 

Gillar action

Genom åren har Bo agerat alltifrån färgkonsult och inredningsarkitekt till idrottsman och kommunalpolitiker. Inredningsintresset ser han som ett annat uttryck för sin kärlek till färg och form, medan sportandet kanske kan ses som den 007-frälste konstnärens sätt att få lite action i tillvaron. Vid 49 års ålder, efter att ha ägnat sig åt traditionell segling sedan barnsben, fick för sig att börja med windsurfing.

– Jag är ganska enveten, så jag seglade här ute fyra timmar per dag tills jag hade lärt mig. Och sedan vann jag faktiskt DM i windsurfing som 54-åring.

En dålig höft satte sedan stopp för tävlandet, och de senaste fem åren har ett krånglande knä hållit honom kvar på land – men vid 76 års ålder klurar han nu på att greppa surfbrädan på nytt.

– Jag har en protes i knäet och hoppas få tillbaka böjligheten framöver. I så fall ska jag ge mig ut igen. Jag har gått och tittat på vattnet hela sommaren.

Hans aptit på livet verkar, med andra ord, vara lika stark som någonsin.

Dela med dig av denna artikel på: