Du är här

2018-02-13 - Mat & dryck
Semlan är en bulle med gamla anor.

Sanningen om semlan

Varifrån kommer vår semmeltradition och varför ser den ut som den gör?
Idag, 13 februari, är det fettisdag och vi bjuder inte på semlor, men väl på svaren.

Ordet semla kommer från "simila", ett latinskt ord som betyder "det finaste mjölet".
Semlan i sin nuvarande form är en ganska ny företeelse, men seden med bakverk inför fastan har anor tillbaka till medeltiden.

Började med fastafrosseri
Sverige var ett katolskt land fram till reformationen och inom den katolska kyrkan fastade man inför påsken. Och inför fastan, under fastlagen, åts och dracks det mycket och gott - det var viktigt att få i sig mycket energi inför fastan. Samtidigt var detta en tid för fest och glädje.
Seden med fastlagsbröd och senare fastlagsbullar kom troligtvis från Danmark och Tyskland och spreds hit under 1600-talet. Långt senare, när vitt mjöl blivit så vanligt att fler än de allra rikaste hade råd att äta det, fick semlorna den form de har i dag: runda, söta, bakade på fint vetemjöl och socker.

Ny fyllning efter krig
Från början var det bara på fastlagens tredje dag, fettisdagen, som det var tillåtet att kalasa på semlor. I dag säljs semlor från jul till påsk. Vi äter semlor som bakelser men många gör också ”hetvägg” och serverar semlan i varm mjölk. Detta är ett gammalt sätt att äta fastlagsbröd.
Att äta semlor fyllda med grädde och mandelmassa eller annan fyllning blev vanligt först under mellankrigstiden.

Källa: www.semlor.se

 

Dela med dig av denna artikel på: