Du är här

2019-08-08 - Mat & dryck

7 saker om kräftor

Kräftpremiären och kräftsäsongen är kommen. Vad vet du om de små krypande filurerna?

Här är 7 saker du kanske inte visste om kräftor:

  • Kräftors skal har fem olika pigment. De ger färgerna rött, gult, grönt, blått och brunt. Tillsammans bildar de kräftans mörka skalfärg. Att kräftor blir alldeles röda när de kokas beror på att de gröna, blåa och bruna pigmenten förstörs vid upphettning. Det röda dominerar sedan över det gula.
  • Skalbyten är något som kräftor ofta ägnar sig åt. Unga kräftor kan byta skal upp till åtta gånger under ett år, medan de vuxna nöjer sig med en till två gånger per år.
  • I Sverige finns två kräftarter, flodkräftan och signalkräftan. Den vanligaste är signalkräftan som inplanterades i Sverige på 1960-talet. Den ursprungliga kräftan, flodkräftan, har drabbats hårt av kräftpest och blir därför alltmer ovanlig. Signalkräftor kan också drabbas av kräftpest, men har en större motståndskraft.
  • De gamla grekerna använde sig av kräftor när de gjorde mediciner. Troligtvis har också både smycken och mynt med kräftsymboler burits som skydd mot sjukdomar. Kräftor har också länge setts som ett afrodisiakum (medel som framkallar kärlek). En anledning kan vara att de innehåller mycket av ämnena jod och fosfor som är med och påverkar hormonerna.
  • När de kryper omkring på botten är kräftorna mörkt grå eller svarta. Men i vissa sjöar, som är fria från andra rovdjur, kan man faktiskt hitta kräftor som är röda redan när de lever. Som bäddat för ett practical joke på kräftskivan?
  • Kräftor är snabba på att backa om de blir skrämda – men normalt rör de sig framåt som vilket djur som helst. Det är alltså en myt att de går baklänges. Ögonens­ och klornas placering skulle i annat fall vara mycket opraktisk.
  • Kräftor är proteinrik och nyttig mat, men för att bli mätt på dem måste man äta en hel del. En vanlig svensk signalkräfta innehåller nämligen bara cirka tretton gram kött.

Källa: Allt om Vetenskap

Dela med dig av denna artikel på: