Du är här

2010-09-15 - Samhällsinformation
Foto: Håkan Nordström

Så kan Landstingets problem lösas

Problemen inom sjukvården löses bäst genom att involvera personalen i verksamheten och se till att nödvändig finansiering och kompetens finns. Detta visar en analys av Landstingets sjukvård.

Analysen är ett led i översynen av ledningen och styrningen i Landstinget Västernorrland, och utgör underlag för diskussioner kring problemen i Landstinget och hur de ska lösas. I den belyses också finansieringen av sjukvården på både kort och lång sikt, sjukvårdsbehovet, prestationerna inom sjukvården samt tillgängligheten.

– På längre sikt är det sannolikt att Landstingets problem bara kan lösas genom ett aktivt arbete för att trygga nödvändig finansiering och tillgång på kompetens samt genom breda, sammanhållna förbättrings- och utvecklingsprojekt tillsammans med medarbetarna i verksamheten, säger Sandra Scocco på Wisco Analys som gjort analysen som det tillsatta Förtroenderådet överlag ansåg var korrekt.

De relativt höga kostnaderna för Landstinget förklarar rapporten med:

  • struktur – länet har en ogynnsam geografi, demografi och arbetsmarknad.
  • ineffektiva patientflöden – lägsta effektiva omhändertagandenivå är sämre än rikssnittet.
  • låg produktivitet – insatta resurser ger mindre vård i länet än i riket i övrigt.

De två sista punkterna är dessutom direkt kopplat till ledning och styrning inom Landstinget Västernorrland, påpekas i rapporten.

– Jämfört med de bäst presterande länen har Landstinget Västernorrland 44 procent mer undvikbar slutenvård för män och 34 procent mer för kvinnor, konstateras i rapporten.

Här sägs att en möjlig förklaring är att äldre patienter, som är färdigvårdade, ligger kvar längre på grund av otydligheter mellan kommun och landsting.

För att minska kostnaderna utan att försämra kvalitet och tillgänglighet måste effektiviteten ökas och produktiviteten höjas, det vill säga att ”göra rätt saker och göra saker på rätt sätt”. Här krävs då förbättrad ledning och styrning.

I rapporten konstateras också att det funnits och finns en attityd hos verksamhetschefer att verksamheten styr och att budgeten följer efter och inte tvärt om – och att detta har i stort accepterats av politikerna.

– Det finns goda skäl att anta att den bristande budgetdisciplinen bidragit till att kostnaderna kunnat tillåtas öka istället för produktiviteten, sägs i rapporten.

Dela med dig av denna artikel på: