Jag vill vara med och forma ett jämlikt samhälle där alla behövs och känner sig välkomna. Och då tänker jag mest på dem som kommer utifrån. Jag tror man kan minska den psykiska ohälsan, som är ett stort problem. Utanförskap är något som till stor del bidrar till psykiska problem.
Viktigaste valfrågan för dig?
Jobben är jätteviktiga för att både regionen och hela landet ska leva. Kommunen har ett visst ansvar genom att tidigarelägga byggnationer och skapa billigare och enklare bostäder som till exempel ungdomar har råd att hyra. Att bygga billigare bostäder samt att renovera upp skolor och samlingslokaler och handikappanpassa dem skulle skapa många arbetstillfällen.
Hur står ni i regionfrågan?
Vi är positiva. Här ser jag sjukvården som den viktigaste frågan. Kan man samordna i en större region och låta sjukhusen specialisera sig på olika områden så tror jag att vi kan minska vårdköerna.
Vad avgör valet?
Jobbfrågan och trovärdigheten för oss politiker. Folk känner sig svikna och har svårt att tro på vad som sägs. Men politiker styr inte över konjunktursvackorna, oavsett vilka som styr drabbas man av konjunktursvängningar. På riksplan kan också socialförsäkringarna spela stor roll i valet, folk är förbannade på det här med socialförsäkringar.
Vad ska ni i vänsterpartiet göra för att utöka era nuvarande två mandat i fullmäktige?
Vi ska vara oss själva och inte sätta oss på höga hästar. Vi siktar på att öka och tar vi fyra mandat är vi säkrad en plats i alla nämnder, men det brukar vara svårt. Vi har i dag en plats i alla nämnder och i kommunstyrelsen för att socialdemokraterna har egen majoritet och ger bort en plats till oss.
Hur gör du för att nå ut till väljarna?
Så gott om alla inom vårt parti är folkrörelsemänniskor och vi utnyttjar de kontaktytor vi har inom olika organisationer och föreningar. Jag hade också planerat två-tre veckors semester för att bemanna valstugan, som gruppledare känner jag mig manad att göra det. Men nu får vi se hur det blir, jag ska hjärtopereras och troligtvis är jag sjukskriven i september. Det kan bli svårt att hitta någon som har tid att bemanna valstugan men problem är till för att lösas, det kommer att ordna sig.
Vilket är det största problemet i Örnsköldsvik och vad skulle du vilja göra åt det?
Jag vill peka på tre saker: droger, jobben och vägarna. Jobben måste bli fler, utan jobb blir det ingen utveckling. Många vägar, framförallt inne i bostadsområdena, är dåliga och vi behöver fler cykelvägar. Tillgången på droger har ökat oerhört, speciellt bland yngre, och tillväxten på bänken är god. Jag hör bland annat av mina egna tonårsbarn att det förekommer ganska mycket hasch och partydroger.
Vilket är det bästa politiska beslut som tagits under den senaste valperioden?
Nu ska jag för en gångs skull framhäva mig själv och peka på de två första motionerna jag skrev den här mandatperioden. Vi har infört en nollvision mot självmord i kommunen med bakgrund av att det dör tre gånger fler i självmord än i bilolyckor. Det handlar om att se till att förebygga så mycket som möjligt, att se signalerna i förtid i skolan och även i omsorgen.
Jag ville dessutom att vi skulle jobba för att förebygga spelmissbruk bland ungdomar, en motion som också antogs. Tillgängligheten på alkohol har att göra med hur mycket man dricker men det är betydligt lättare att spela bort 10 000 på en kväll än dricka upp det. Vi har nu en handlingsplan för hur man ska motverka spelmissbruket bland ungdomar, den finns med i humanistiska nämndens arbetsordning.
Om du fick göra en sak för att göra Örnsköldsvik bättre vad skulle det vara?
Det är mycket jag skulle vilja förändra för att det ska bli bättre. Det kan sammanfattas i att jag skulle vilja att kommunen lever efter devisen av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Och då säger kanske någon kritiskt att vi infört en form av socialism, och då säger jag: JA.
Namn: Mats Hedell
Ålder: 51.
Familj: Ja.
Yrke: Kanslist på Korpen.
Parti: Västerpartiet.
Tid engagerad i politiken: Sedan 1985.
Det här visste du inte om Mats Hedell: Jag gick i söndagsskola, eller lördagsträff som det då hette, på Elim. Där fick man lära sig vad solidaritet med de svaga var.