Anna K

Tråkiga klyschor

Att höra någon annan säga dom tråkiga klyschorna "man glömmer så fort" eller "tiden går så snabbt" kan ju få en att gäspa och tänka på helt andra saker. Nu har jag upptäckt att jag är en av dom nyttjar dom.

I fredags var jag, sonen och hunden ute och gick en härlig höstpromenad i skogen. Sträckan var nog inte mer än 500 meter, men det tog oss lite mer än 45 minuter i och med att sonen numera vill gå själv. Hunden som älskar att vistas i skogen och få springa lös, hann nog med att springa denna sträcka fram och tillbaka tio gånger, så hon var nöjd och fick dagens motion också. Under fredagens skogstur kom jag på lite tankar jag tänkte dela med mig av.  

För lite drygt ett år sen blev vi föräldrar för första gången och detta vände ju livet upp och ner, hela livet blev ju helt enkelt ännu bättre och helt nya rutiner och vanor skapades! Då, när sonen bara var ett litet knyte på lite mer än fyra kilo, tyckte jag att det kändes så overkligt att vi (jag och maken) en dag ska springa runt och "jaga" sonen som precis lärt sig gå. Jag kunde inte se mig själv som förälder till en ett-åring (eller ännu konstigare, ett ännu äldre barn), jag var ju "bebismamman" som styrde vagnen där mitt barn låg. Idag är jag mamman som springer efter sonen som springer åt ett helt annat håll än vad hans mamma vill när vi är ute och går. Hon som ropar "nej" och "aja-baja". Jag kan knappt minnas idag hur det var att ha ett litet knyte som sov i min famn, vaknade för att äta och byta blöja och för att sedan somna igen.  

Att "tiden går fort" och att man "glömmer så snabbt"  tyckte jag för ut var väldigt tråkiga klyschor som jag inte trodde det minsta på och framför allt; jag skulle absolut inte använda mig av dessa klyschor, för jag tyckte ju inte ens att som stämde. Idag, ett år senare, kan jag knappt minnas hur det var att ha det där lilla knytet sovandes på mitt bröst och jag måste erkänna att det senaste året har gått fasligt fort. Jag kan inte annat än erkänna hur fel jag hade och hur "rätt" ni som sa dom tråkiga klyschorna till mig hade. Idag är jag till och med en av dom som använder sig av dessa klyschor. 

Publicerat