Inlägget som jag för tillfället skriver, har jag redan skrivit två gånger idag. Dessvärre och tack vare hack i internetuppkopplingen har jag förlorat det jag skrivit båda gångerna, och det gör mig så fruktansvärt förbannad att jag tror att jag ska göra en hårinpackning innan jag går på den afternoon tea som hotellet erbjuder sina gäster. Tror det är bättre att göra en sådan än att banka på väggarna - och därmed riskera att bli hemlös i denna stora stad.
Afternoon tea, javisst. En gammal, fin, engelsk tradition som den som tillfälle ges inte bör missa. Så när det äntligen blev min tur att få prova på denna vad som för mig verkar som en överklasspryl drog jag lydigt på mig mina någorlunda prydliga kläder och tog hissen ner till femtionåntingvåningen.
Loungen var mycket vacker. Allting var så blankt och välpolerat. Kristallkronor, bekväma tedrickarfåtöljer och svarta marmorbord, lika blanka som ja jätteblankt helt enkelt. En från topp till tå vitklädd servitris visade oss till ett ledigt bord där jag antog att en bricka med en rykande tekanna och några nygräddade scones skulle bäras fram. Hungriga satte vi oss ner.
Meny, madame!! säger hon och räcker mig en pärm.
Jag tackar och försöker se ut som att jag hör hemma bland de andra finklädda gästerna. Men när jag tittar på menyn hon gett mig kan jag inte låta bli att tappa hakan. För den består enbart av drinkar. Och inga priser finner jag. Föreställ er min invändiga panik när jag inser att jag erbjuds handla alkohol på ett ställe där det som serveras uppenbarligen kostar en hel del. Och där ett hastigt lämnande av lokalen nog inte skulle vara så lämpligt.
Det är gratis, fatta, det ingår i rummet väser Dr K åt mig. Han har en förmåga att läsa mina snåla tankar och aningen lugnare pekar jag på en mai tai.
När servitrisen kommer tillbaka med våra drinkar trollar hon även fram en bricka med allt annat än engelsktraditionella scones på. Det är gulliga bröd med inbakade skinkbitar, halvsöta bakelser med en diskret smak av mandelkubb och såna där trekantiga canapeer med varierande innehåll.
Visst. Afternoon tea är en tradition jag gillar skarpt. I alla fall om det går till på det här socialt kravlösa och aningen blöta viset. Nackdelen är att man kanske inte blir sådär värst mätt (jag hade förberett mig på en gratismåltid). Om det finns flera nackdelar än så ska jag utforska ikväll, så jag kommer att återkomma till ämnet ;) .
Efter vårt tedrickande bestämde vi oss för att ägna kvällen åt lite mindre fridfulla aktiviteter. En tuktuk till Patpong blev det, till turisternas shopping-gata där i princip allt finns att köpa. Som stad har Bangkok förvånat mig mycket; efter att ha laddat upp min resfeber med att titta på filmen Bangkok Dangerous hade jag förberett mig på en extremt livlig stad där ficktjuvarna och andra kriminella småmonster regerade. Att folk, till och med inkastarna och skräddarna var så väluppfostrade förvånade mig jättemycket. Till och med den mera ökända biten av Thailands nattliv verkade ganska tam. Antagligen var vi för tidigt ute, eller så har jag blivit alldeles för härdad av allt jag tidigare hunnit se.
Den action som jag saknade fick jag efter att vi shoppat våra turistkläder. Sådant som man alltid köper men som man aldrig någonsin kommer att använda. Från uteserveringen där vi satt fick jag nämligen syn på ett fish and foot spa och efter att ha kallat min sambo för fegis några gånger slutade kvällen med att vi båda två satt med vaderna nedsänkta i en bassäng där hungriga, halvtama dödspirayor simmade omkring, huggande efter allt som sänktes ner under vattenytan. Uppgiften som de inte alls farliga småfiskarna hade var att gnaga bort allt dökött och andra onödiga delar från trötta fötter - en slags underlig och för mig totalny variant av kroppsvård. Dr K, han var jätteduktig, satt med benen i akvariet under hela de 15 minuterna som vi betalat för medan jag fegade ut redan efter en halv minut. Hälarna stoppade jag ner, men att ha ett hundratal småmunnar gnagande på mitt fortfarande vita skinn fixade inte jag :))
Kvällen fick sig ett ganska hastigt slut för min del. Efter att ha ätit den take away sushi vi köpt somnade jag framför datorn. Och efter att inte ha sovit ordentligt på flera dygn var det kanske inte så konstigt. "Dr K" loggade i sin tur in sig på canal plus för att ägna sig åt den pågående hockeymatchen. Han är en AIK:are, bara så att ni vet det ... .
Nu när har jag sammanfattat vår första dag i Bangkok, ska jag ta och fortsätta med uppleva vår andra dag. Tempelbesök och Chinatown är två av sakerna som står på den långa listan. Lite försiktigt funderar jag även på att spöa en tuktuk-förare som varit av den jobbigare sorten ja jag erkänner mig ha blivit grundlurad ... men eftersom vi befinner oss i leendets och vänlighetens land så tror jag att jag väntar med det tills jag kommer hem. Fast då blir det nog en bussförare jag spöar istället. Skickar härmed en hälsning till alla mina kollegor :)