Jag påstås vara samma person som min mor pressade fram för 23 år sedan, men han och jag har ju ingenting alls gemensamt. Inte heller den fem år äldre versionen av honom visar några som helst tecken på att vara mig.
Vi är olika långa, olika breda, olika starka, har radikalt olika mängder skägg, delar inte samma temperament, har inte samma intressen, talar inte på samma sätt, tycker olika om det mesta och lever olika liv.
Och då är ju jag inte längre han.
När du bytt både utseende och personlighet återstår bara en främling som går omkring med någon annans minnen.
