Hörnan

Krönikan: Vampyrfolkets fördomar om alla andra

Kineser äter hundar, indier dyrkar kor, polacker är bärplockare, fransmän älskar sniglar, skottar spelar säckpipa, ryssar är alkoholister och araber kan explodera när som helst.

Fördomsfullt? Självklart. De flesta av är fullt medvetna om att världens folk inte kan beskrivas i så simpla och generaliserande drag – men lik förbaskat spökar de där bilderna i vart och vartannat bakhuvud. Det sker lika spontant som att vi tänker på hammare när vi hör ordet verktyg eller på rött när vi hör ordet färg.

Fördomar är den i särklass mest utbredda formen av allmänbildning och den sätter sig mycket djupare i oss än siffror kring folkmängd och BNP.
Faran med sådana bilder är att de inte kan avfärdas fullständigt, eftersom de alltid har något slags upphov – men att basera sin bild av Kina på grillat hundkött ger på sin höjd en lika sann bild som att låta att basera hela sin bild av Sverige på en burk surströmming.

En bekant, som besökt Kina, såg inte skymten av några uppätna hundar – men däremot kom hon hem med intrycket att kineser var äckliga typer som högljutt sörplade i sig nudlar och spottade hela tiden.
Det är helt enkelt lättare att se varandras olikheter eftersom likheterna självklart ser likadana ut oavsett var man kommer. Det du minns är det du har reagerat starkast över – och det som får dig att reagera är självklart det som i dina ögon är mest extremt.
Trots att de mest extrema sidorna av en kultur nästan aldrig är representativa för kulturen som helhet.
För att förstå hur detta fungerar bör vi tänka oss in i vilket intryck vår egen, svenska kultur skulle göra på någon som såg oss med totalt främmande ögon.
Den stackarens fördomsfulla brev hem skulle kunna se ut så här:

”Kära mamma!
Jag befinner mig i ett land fyllt av mörker, kyla, genomrutten fisk och rituell kannibalism.
Detta folk proppar all sin mat full med kemikalier, frossar i genomrutten fisk och i har en särskild högtid tillägnad nån slags gigantisk, kloförsedd insekt var innanmäte de slörpar i sig efter att ha kokat den levande.
Religionen här är nån slags våldsfixerad kannibalkult, där folket samlas i så kallade kyrkor och dyrkar en mager, plågad gestalt som är uppspikad på ett antikt romerskt tortyrredskap. Först tillber de honom – och sedan äter de honom!  En man klädd samma vita linne som svenska kvinnor bär om natten bjuder på kakor, som påstås vara gjorda av den torterades kropp – och sedan dricker de av hans blod!
Jag misstänker faktiskt att svenskarna är vampyrer:
Bleka varelser som dricker blod tillsammans och lever i ett land där solen nästan aldrig visar sig.
Det som talar emot vampyrteorin är att de formligen dyrkar solen – och att de reser halvvägs runt jorden bara för att få sola sig.
Frågan är hur smart det var av nio miljoner soldyrkare att bosätta sig i ett land utan sol.”


Publicerat