I min väntan på sotarens uppdykande har jag passat på att googla lite på den norska stad som "Dr K" kommer att var femte vecka jobba i. Eller stad och stad, ett litet samhälle, det är vad det är. Enligt sådana som kan Laerdal finns det EN affär där, en kyrka, två hotell varav den ena i alla fall verkar ha en restaurang och någon slags industri i form av plast och gummiverksamhet som invånarna tydligen lever på. Avancerad sjukvårdsmaterial och leksaksbilar är vad jag får upp på en bildsökning.
Antalet boende är 2249 stycken. "Folketal" heter det visst på norska.
Bristen på restauranger finner jag skrämmande. Matlagning är nämligen inte min starka sida. Jag kan sträcka mig så pass långt att jag skakar ihop lite pannkaksmix och vatten i en shaker för att därifrån hälla det direkt i pannan, men på den nivån ligger det intresset för mig. Jag föredrar mat som andra lagar, och som tur är finns det gott om matställen i Övik. Det är faktiskt rätt fascinerande hur alla de bästa kockarna hamnat just i vår stad. Fast undantagsfall finns överallt:
" Du är den enda människan jag vet om som kan misslyckas med att värma upp en frysträtt!!" brukar "Dr K" klaga när jag någon enstaka gång bestämt mig för att fixa till middagen.
" - Låt MIG göra det där!!".
Ni hör hur man har det. Och tur är väl att vi bor bara ett stenkast från den indiska restaurangen. Skulle inte överleva utan deras fantastiska kockar.
Känner mig smått irriterad över att Murre inte vill dyka upp i tid, jag vill ju åka iväg!!! Jag har packat mina väskor och gjort bort alla måsten, det är bara sotarbesöket som hindrar mig från att fara. Att vänta är verkligen det värsta jag vet. Ska nog lasta in lite mera "brännbart" i bilen, lika bra att ta vägen förbi tippen när jag ändå ska iväg .