Midsommarnatten har ett stort inslag av tro på övernaturliga väsen och framtidsprofetior om man handlar på vissa sätt. Folktron säger bland annat att man skall akta sig för att bada för att inte råka ut för Näcken.
Barn skall också plocka sju, eller nio, sorters blommor, helst vid ett vägskäl, klättra över nio gärdesgårdar och lyckas man sedan somna utan att yppa ett ord lär man i drömmen kunna se sin tillkommande.
Vid midsommar är det i Sverige vanligt att äta matjessill, gräddfil och gräslök, färskpotatis samt jordgubbar till efterrätt. Midsommar förknippas i hög grad med just färskpotatisen, som gärna serveras med dill.
Inlagd sill har sedan länge tillhört vardagsmaten. Dock är traditionen med färskpotatis tillsammans med sillen relativt ung och skapades i storstäderna på 1920-talet. Förr sågs det som slöseri att äta potatis som ännu inte vuxit färdigt (i Nordsverige hinner dessutom inte potatisen växa så tidigt som till midsommar).
Många dricker snaps till maten. Det dricks också mycket öl och andra alkoholhaltiga drycker under helgen.
På 1300-talet sökte nunnorna i nuvarande Sko kloster tillstånd att anordna folkliga fester i samband med midsommar. Anledningen var troligtvis att få bukt med det stökiga folkliga firandet som bland annat innebar dans på kyrkogårdar, stöld av heliga bilder samt skamlösa visor.
Det folkliga firandet ledde 1425 till att ärkebiskop Johannes i Lund förbjöd midsommarvakor. Kyrkan försökte att få det folkliga firandet till att bli ett firande av Johannes döparen, men lyckades sämre med det än vad man lyckats med jul och Jesu födelse.
I Danmark och Norge firar man Sankthans aften genom att tända bål, leka lekar och utöva bränning av pappershäxor. I Danmark sjungs vid bålet ofta Midsommervisen, med text av Holger Drachmann på 1880-talet och tonsatt av P. E. Lange-Müller.
I Finland tänds midsommarbål. Alla affärer (förutom några med specialtillstånd) håller även enligt lag stängt på Midsommardagen. I de svensktäta trakterna längs kusten, främst i Österbotten och Nyland, firas midsommar till mångt och mycket som i Sverige med vissa lokala särdrag.
Även i finsktalande områden firas denna dag men där kallas högtiden Juhannus (eftersom detta är Johannes döparens dag). En dag som firas med Juhannussauna (bastu)och Juhannustanssit (danser) osv.