Kastade av mig vintertäcket och slog på datorn. Började googlade "vackra ställen runt Sundsvall" samtidigt som jag fixade ihop en matsäck (till största delen bestående av frukt och godis). Greppade sedan kameran och sprang ut genom dörren. Bäst att inte spilla dyrbara solstrålar! Regnet har en trist förmåga att lura bakom närmsta hörn.
Något som fångade mitt intresse på nätet var den så kallade Kustvägen söder om stan. Det lät lite som Norrlands motsvarighet till Kaliforniens Highway 1 och vem vill inte uppleva den? Så det var alltså dit det bar av idag. (Jag har fortfarande inte skaffat den där första egna bilen, så tur är väl att farfar gärna lånar mig sin.)
Efter några mil i bilen stannade jag vid ett vackert havsbad som hade en vy utan dess like. Jag kan försöka lura mig själv att min själ skulle bli lika lycklig inne i landet, vid en sjö, men när jag väl står vid havet förstår jag att det är där den, jag, verkligen bör vara.
Det blir en tomt vid havet.