Jo, det är sant! Styrketräning är som att pumpa upp en badboll med hål i: du får aldrig sluta pumpa om du vill att den ska hålla sig rund. Även för en som inte har varit någon kroppsbyggare av rang (mest lyft skrot för att det är kul och låtit musklerna byggas av godis) märks en synbar skillnad. Muskler ger faktiskt kroppen volym, tro det eller ej, men det har jag insett nu, så här i efterhand när allt på kroppen känns underligt mjukt och löst. Där mina forna triceps satt hänger nu istället en slapp flärp av överblivet skinn, det som inte längre behövs för att hålla armens innehåll på plats, och stör. För att inte tala om magen! Den hänger där som en uttöjd ballong tömd på luft och fladdrar likt en yllehalsduk i vinden. Har jag fött barn?
I bekantskapskretsen skedde nyligen en jungfrufödsel så det verkar vara möjligt att gå igenom en hel graviditet utan att veta om det. Men nu undrar jag, går det att förlösa ett barn så smärtfritt att man sedan inte vet om det? Antar att alla mammor som läser det här skrattar både en och två gånger. För det första så får jag nog inte nämna smärtfritt i samma mening som förlossning, och sedan ska jag nog inte gnälla över min, i sammanhanget säkerligen lilla, slappmage.
Jag får helt enkelt inse att i den här historien så spelar musklerna rollen som mitt borttappade barn och om jag vill ha tillbaka barnet så är det, nu och för alltid, hårdträning som gäller. Pumpa på!
Ps. Den som kommer på ett sätt att laga ovan nämnda läcka ska jag personligen se till att belöna rikligt.