Den här oron skapar ju vissa tankar om händelser som skulle kunna ske. Jag målar upp diverse scenarion i mitt huvud, som ibland är så konstiga att jag inte ens vågar dela med mig av dom till min man.
Igår kväll när jag skulle somna kom jag såklart på en ny sak att oroa mig över. Plötsligt slog det mig en undran om brandvarnaren på ovanvåningen där vi sover fungerar (den satt där redan när vi köpte huset för drygt ett år sen, och jag har ingen aning om batteriet fortfarande håller). Jag målade upp framför mig hur detta skulle kunna sluta om det började brinna (varför det skulle kunna hända just igår natt har jag inget svar på). Dessutom kunde jag ju inte kliva upp och testa den eftersom alla utom jag sov. Det malde inom mig ett bra tag, tills jag kom på att vi har två stycken brandvarnare ouppackade i köksskåpet. Så vid ett-snåret i smög jag ner, letade fram brandvarnarna, hoppades att det följde med batterier (annars hade jag ju varit tvungen mitt i natten att åka och köpa), monterade ihop den och tog med mig upp till ovanvåningen igen för att försöka sova.
Tack och lov kunde jag nu släppa den tanken och somna, men det har resulterat i en mycket trött Anna idag.