Samtidigt som tuppen så här en lördagsmorgon steg vi: jag, mamma och moster, upp och körde iväg mot Sidensjö (skogen) för att baka hällakakor i en gammal bagarstuga från 1800-talet. Min mor satt bakom ratten och fann det minst sagt besvärligt att köra i den snömodd och slask som stormen efterlämnat sig. Jag skrattade gott åt hennes förbannelser t i l l bilen. "Du behöver inte säga att det är slirigt, det ser jag", sa hon t.ex. irriterat när antisladdsystem-symbolen tändes på panelen. Vi tog oss fram till slut iaf.
Jag måste säga att jag var minst sagt skeptisk till det hela (bakdagen) men denna skepsis släppte så fort jag klev innan för dörren och fick syn på alla charmiga gamla bakverktyg, som vi även använde under bakningen, och den fina stugan i övrigt.
Det känns bra att ha fått upplevt ett bak i en riktig bagarstuga för det kan vara ett hantverk som håller på att försvinna. Men jag hoppas att fler ser till att lära sig konsten innan den dör ut med våra farföräldrar.
Tack för i dag bagarbrudar!