Traditionen att äta lite extra gott till julen går långt tillbaka i tiden. Förr när den kristna tron var starkare, var veckorna innan jul en fasteperiod och när Jesus föds den 25 december då kunde man fira med en stor fest och ett rikt dukat bord med all möjlig mat. I Sveriges avlånga land har bordet sett lite olika ut.
En del mat fanns bara i södra delarna, och annat bara i de norra delarna.
Fast i vår tid fastar svenskarna inte längre, men maten och festen finns kvar, och det är den 24 december, Julaftonen, som blivit den dag som firas mest. Julbordet ser i dag ganska så likt ut genom hela landet, men det finns givetvis små undantag.
De vanligaste rätterna på ett traditionellt julbord är julskinka, Jansons frestelse, kalvsylta, lutfisk, sill och gravad lax. Men det finns också med en del mat som man äter till vardags, såsom köttbullar och korv. De brukar oftast vara barnens favoriter, tillsammans med brödet och den speciella drycken julmust. Revbensspjäll är även det en vanlig rätt men grisfötter, en riktigt gammal tradition, blir mer och mer sällsynt på Julborden - de yngre generationerna hoppar gärna över dem.
Numera har kalkon och lamm börjat ta plats på julbordet. Det har också blivit mer vanligt med vegetariska nya inslag.
Julbordet brukar vara ett vackert pyntat bord med alla julens färger, framförallt i rött men även i grönt och vitt. Fina juldukar i rött eller vitt. Ljusstakar och ljuslyktor är klassiskt och kanske man också pryder bordet med gran- eller enris.
Självklart finns plats för julblommor och det kan vara amaryllis, hyacinter, julstjärnor och röda tulpaner. Julstämning vill man även ha på servetterna och det kan vara julmotiv till och med på uppläggningsfaten. All denna prakt för att man också ska njuta med ögonen när man går runt och plockar för sig av maten; och plocka för sig får man göra flera gånger.
Lästips:
Den svenska Julboken av Jan-Öjvind Swahn