Svenska

Några av de vanligaste maträtterna på Julbordet

Eftersom det är så mycket mat på det svenska julbordet kan det vara bra att få en liten genomgång av vad det är för maträtter som serveras.

Julskinka: Gör man av rimmad (insaltad) kokt skinka som man eftersteker eller griljerar i ugn med ett lager senap och ströbröd över. Ett traditionellt julbord utan julskinka är i stort sett omöjligt. Till skinkan tycker många om att även ha en klick äppelmos till och här i Örnsköldsvik finns en mycket lokal tradition att ha något som kallas ”blana” till. Blana är messmör blandat med vispad grädde.

Dopp i gryta: Buljongen man får av skinkkoket blir också använt, då det doppas bröd i grytan, ”Dopp i grytan”. Det är framförallt tunnbröd som doppas här i norra Sverige. I södra Sverige kan det doppas vörtlimpa.

Inlagd sill: Är råa sillbitar som man lägger i en lag av salt, ättika, vatten, socker och kryddor. En konserveringsmetod där man kan välja smaken genom att lägga till de kryddor man vill. Vanligt är kryddpeppar, lagerblad, lök, morot, vitlök, sherry, senap, lingon och apelsinskal. Gräddfil och majonnäs är något som också är vanligt att man blandar ned.  Efter 1-2 dagars inläggning är det färdigt.

Stekt strömming inlagd i ättika: Strömmingen vänds i ströbröd och steks. När den kallnat får den precis som inlagd sill ligga i en lag med ättika, socker, kryddor och mycket lök och morot i en till två dagar. Strömming är egentligen samma fisk som sill, men den är något mindre och finns i Östersjön och Bottenviken. Sillen finns i havet söder om Kalmar i södra Sverige och i havet runt Sveriges västkust, där havet är något saltare.

Gravad lax: Att grava lax är en gammal konserveringsmetod i Sverige. Den råa laxen får ligga i en blandning av socker, salt och dill i några dagar. Till laxen brukar man servera hovmästarsås som består av senap, socker, salt, peppar och vinäger.

Janssons frestelse: Är en gratäng gjord på potatis, lök och ansjovis (en kryddad fiskkonserv av skarpsill). Över gratängen häller man grädde eller mjölk och gratinerar den i ugnen.

Kalvsylta: Är kokt malet pressat nötkött lagd i form tillsammans med lite buljong och den serveras kall.

Pressylta: Påminner om kalvsylta, men den kokas med lök och köttet består av små bitar, inte malet och det kan även vara griskött i. Den efterkokas dessutom tillsammans med späck, gelantin och kryddor i en tygpress.

Rödbetssallad: Kokta, inlagda rödbetor som hackas i bitar tillsammans med äpple och lite rödlök som sedan blandas ned i majonnäs och gräddfil eller crème fraiche samt lite senap.

Brunkål: Vanlig vitkål som steks och sedan efterkokas med ättika, salt och sirap. Vanligast i södra Sverige. Rödkål tillagas på liknande sätt men man har ofta vinbärsgelé och kryddnejlikor som extra krydda. Både brun- och rödkål passar bra till skinkan och annat kött på julbordet.

Lutfisk: Görs av torkad fisk, vanligen långa eller sej, som lagts i lut och därefter blötlagts ordentligt för att sedan kokas. Till lutfisken ska man ha potatis samt en rätt tjock vit sås gjord på mjölk/grädde och vetemjöl. Kryddpeppar strör man sedan ovanpå fisken.

Ris á la Malta: Av kall risgrynsgröt blandat med vispgrädde och socker får man denna efterrätt som ofta bara äts när det är jul. Den dekoreras vanligast med konserverade mandariner.

Bröd till julbordet: Tunnbrödet är kavlat mycket tunt, vilket namnet avslöjar. Det kan innehålla både vete, korn, havre och råg. Tunnbröd bakas traditionellt i speciella bagarstugor med stenugnar. Det finns givetvis industriellt bakat tunnbröd som också är goda, men till jul brukar många föredra det traditionellt bakade. Ett annat bröd som är populärt är vörtlimpa – julvört. Det är ett sött mjukt bröd bakat på malt, till exempel kan man använda porter och en del recept har också julmust i. Det finns även speciell bakvört. Dessutom är detta rågbröd kryddat med kummin, fänkål, nejlikor och i många bröd finns det russin i också.

Dryck: Till julmaten är det vanligt att man dricker snaps och öl, gärna julöl som är ett litet mörkare öl. Snaps dricker man ur ett litet glas, som shots ungefär. Snapsen är en spritdryck som är kryddat med till exempel kummin. Oftast sjunger man en snapsvisa eller flera med höjda glas i handen. Sången avslutas med ett gemensamt ”skål” (cheers), då man slutligen kan dricka. Många väljer naturligtvis alkoholfria drycker också. Barn brukar dricka julmust som är en söt maltdryck utan alkohol.

Publicerat