Jag kunde inte annat än skratta när jag såg texten på reservmobilens skärm. När jag svarat på smset så började jag tänka. Hur är det egentligen jag uppfattas? Enligt smset verkar det vara tydligt att jag ska vara någon form av bohem. Någon som står uppe på barrikaden och skriker nej till kärnkraft och läser böcker som samhället förkastat.
Fast samtidigt ska jag ju helt klart vara en kämpe för de utsatta i samhället och hålla grytan kokande som har varit Frälsningsarméns (fälsis) motto kring juletid har jag kunnat så länge jag kan minnas.
Det är sant att jag är emot kärnkraft och att jag så ofta jag får chansen gärna diskuterar sönder (d.v.s diskutera ämnet till den gränsen att motparten lagt sig och fortsätter en lång stund till) ämnet.
Det är sant att jag hjälper till på Fälsis så ofta jag kan eftersom jag känner att jag gör en skillnad. Senast jag hjälpte till med något så spelade jag piano i några timmar medan de hade öppet på julafton för de som ville komma förbi på jullunch.
Men det är inte sant att jag läser böcker med skumma titlar!
