Michaela Ö

Dubai

Rolig upptäcktsfärd i superfart som höll på sluta i Costa Concordia stil.

 

På en oceangående tankbåt, som den jag jobbar på, kommer man inte i land så ofta i hamnarna (och inte sällan går det alla 10 veckor mellan gångerna). Det gäller alltså att ta vara på den tid man får i på- och avmönstringsstaden. Som nu i Dubai, tillexempel, fick jag och kaptenen en natt på (lyx)hotell som vi utnyttjade till fullo, hann nästan se hela Dubai, och var sedan rörande överens om att en semester på ett sånt här ställe inte skulle sitta fel.

Påmönstringen höll därefter på att sluta tvärt. Servicebåten som skulle ta oss ut till vår kära Carla Maersk var millimeter ifrån att kollidera i den täta dimman. Om inte min kapten, alltså inte han som körde(!), hade sett styrbordsbåten skulle vi ha fått oss en rejäl simtur. Galna araber som kör full patte utan radar säger jag bara.

Åter på båten kunde vi andas ut. Och här känns allt precis som vanligt, nästan, men det är med en gnutta vemod i känslan. Det är nämligen den sista törnen jag kör här ombord. Hoppas att ni vill följa med på sista resan! :)

Publicerat