Förutom den tekniska säkerheten, finns även behov av att anpassa larmen utifrån användarnas skilda förutsättningar. Kommunen deltar i forskning med sikte på effektivare trygghetslarm.
Snöstormar med ström- och teleavbrott som följd har drabbat många hushåll i vinter. En grupp som drabbats särskilt då teleförbindelserna slagits ut är personer som har trygghetslarm. De har inte kunnat larma och tillkalla hjälp om de skulle behöva. Ett problem som också blir allt mer kännbart i takt med att det analoga telenätet börjat monteras ned.
Kommunala alarmeringscentralen, KAC, får tidigt indikation på att störningar sker i till exempel strömförsörjning och/eller i telekommunikation eftersom kommunens samtliga larm går till KAC. De kan då i ett tidigt skede informera berörda förvaltningar och vidta åtgärder för medborgarnas trygghet.
Driftssäkerhet och behovsanpassning
Örnsköldsviks kommun är med i ett forskningsprojekt där SICS, ett svenskt forskningsinstitut för tillämpad datorteknik, ska studera behov och krav för framtida larmlösningar. Projektet tar ett helhetsgrepp som beaktar användarens, de närståendes och kommunens perspektiv.
Några av utmaningarna handlar om: larm på olika nivå beroende på hjälpbehov, kvittering på att larmet har nått fram. Så kallade passiva larm som känner av onormal inaktivitet eller att personen som bär larmet har lämnat ett visst område, nämns också som intressant. I en sådan funktion måste dock balansen mellan bevarad integritet och ökad trygghet vägas noga mot varandra. I projektet vill man utifrån befintliga lösningar och behov ta fram en framgångsrik framtida övergripande trygghetslarmslösning.
Parallellt pågår ett projekt, som Hjälpmedelsinstitutet håller i på uppdrag av regeringen. Det har utgångspunkt i tekniska lösningar med fokus på hur trygghetslarmen bör fungera i den infrastruktur vi har i Sverige idag och framöver.
Förutom Örnsköldsviks kommun deltar ett antal andra kommuner i projektet som pågår året ut.