Michaela Ö

Söderns höjder

Himlen börjar skymma utanför fönstret och den första dagen i min nya stad har tillika snart passerat. Och ett nytt kapitel startat.

Jag kan inte sluta förundras över tillfälligheter, och just de tillfälligheterna som tagit mig hit. Om inte pappa tipsat mig om jobbet, om inte lägenhetesägarens bror jobbat med min kompis, om jag inte haft två års erfarenhet som nautiker, ja, då hade jag mönstrat på samma gamla skorv igen. Istället har jag packat upp mitt bohag för andra gången i en ny stad (Göteborg -05 senast) och hamnat på en ny spännande arbetsplats där en av de nya kollegorna seglat med samma folk som jag själv. Som sagt; sjövärlden är liten. 

Allt känns riktigt bra, förutom att helgens bravader börjar ta ut sin rätt och tynga ner mina ögonlock. Bröllopet som bjöd på dans sent in på natten, det fullpackade släpet som spritt sig någorlunda fördelat i lägenheten, och den första löpturen på länge som avklarats, bidrar alla med sitt strå till stacken. Sängen kallar! 

God natt.

Publicerat