Saga S

Aldrig vit flagga, men gärna vit klädsel!

Det är i motgångar vi växer sägs det. Jag ser utmaningar och bakslag som friktion under mina fötter som ger mig fäste att ta språnget framåt! Om två dagar syns detta på O’learys skärmar kl. 20.00 på ett ytterst bokstavligt vis.

 

När jag tänker på färgen vit tänker jag på den aha-upplevelse jag fick en helt vanlig dag i skolbänken på Hersby Gymnasium på Lidingö. Min favoritlärare Bertil höll engelsklektion och talade sig varm om hur underbar och genomtänkt boken ”The Great Gatsby” var, vilket jag egentligen inte ville hålla med honom om. Han hade rullat fram tv-vagnen och dammade av en VHS-kassett för att visa en scen ur filmatiseringen av boken. Den vackra huvudskådespelarinnan ska precis kliva ut ur en tidstypisk veteranbil och den respektfulle gentlemannen springer genast till hennes undsättning för att hjälpa henne öppna dörren och assistera henne ut. Jag vill här tillägga att jag själv ser mig som en mycket självständig ”kvinna” vars dörrar absolut inte behövs öppnas av någon, men filmens symbolik blev plötsligt slående; för vad har hon på sig? frågade min lärare.

Vad spelar det för roll? tänkte jag. Jo, hon bar en fullständigt vit outfit från topp till tå vilket sedan blev helt avgörande för hur personerna betraktades hela historien igenom. Från den glänsande klackskon till den böjda hatten bar hon vitt. Och vit, ja, denna nyans utstrålar och berättar för omvärlden om oskuldsfullhet, renhet, glädje, god vilja och säkerhet (snabbt och okritiskt hämtat från wikipedia). Självklart öppnade den käcka herr Gatsby dörren för denna lilla ängel då hon på alla möjliga sätt behövde beskyddas och försvaras; den oskyldiga och drömlika renheten. Konstigt nog for mina första tankar till att jag blev stolt över att jag (efter många om och men) hade valt den vita färgen på ”den” Canada Goose-jacka jag någonsin skulle investera i att köpa (bara något år tidigare). Jag använder den dessutom än idag och varje gång jag ska bege mig ut som en annan snöflinga i kyligare än -10 gradigt väder trär jag in armarna i jackärmarna och tänker vilken tur att jag tog den vita!

Utan att få välja det själv blev VIT min tävlingsfärg inne på arenan. Vitt står i mångt och mycket även för vapenvila och neutralitet. Med vit flagga signaleras ”Jag ger upp!” i krig och andra konfrontationer. Men att ”ge upp” eller låta något rinna ut i sanden finns inte i min värld. Jag kämpar hellre tills min höjda flagga slås ner med pålen på bergstoppen eller helt enkelt faller i backen med mig likaså (likt förra årets brutala avslut under sändning).  

Som jag beskrev i den tryckta tidningskopian av den senaste Tidningen 7 handlar min medverkan i ”Gladiatorerna” om att bevisa för mig själv att de mål och ambitioner jag sätter upp för mig själv är värdefulla och möjliga att sträva emot! Eventuella missöden eller vinster som kantar min väg till dessa milstolpar vägrar jag däremot definiera genom onda tankar som det där fixar jag nog inte eller det där är inget för mig. Så länge fokus, envishet och personligt engagemang finns med i bilden kommer man bra mycket längre än man någonsin kunnat tro själv!

Inför fredagens sammandrabbning av muskler och viljor vill jag härmed, relaterat till ovanstående resonemang, vädja till de personer som kommer till O’learys för att visa mig sitt stöd inför kampen att bära färgen vitt till bordet! Mellan 20.00-21.30 är jag LAG VIT tillsammans med min manliga motsvarighet Law. Och… hur mycket jag än kan uppskatta ett eller annat glas berusningsdricka håller jag fast vid min *vita månad* och önskar att detta kommer respekteras denna afton!

… sedan har jag även en otroligt intressant och behövlig längskidåkningskurs (ledd av bl.a. Andreas Domeij, f.d. elitskidåkare och uppstartare av Modo Sports Academy; www.domeijs.se) som jag ska delta i resten av helgen, vilket absolut åberopar min skärpa och fokus! Men mer om det i nästa blogginlägg!

Publicerat