Du är här

2013-04-28 - Saga S
Bild tagen från googlebildsök "ekorrhjul".

När ekorrhjulet snurrar för snabbt…

Som en prestationsinriktad, aktiv och samtidigt känslomässig person snärjer jag tidvis in mig i en mörk spiral fylld av uppgifter och krav vilka jag sätter på mig själv utifrån vad jag tror att min omgivning eller nära och kära förväntar sig av mig.

 

Alla människor befinner sig i eller emellan ekorrhjul som snurrar. Oftast snurrar hjulet i en konstant och rytmiskt tuggande takt, men då och då spinner det så snabbt att man glömmer tid och rum. Sen finns det gånger då det helt stannar till. Det är i denna konstpaus och tystnad, när ekrarna slutar att väsnas, som jag plötsligt får chans att se världen runt omkring mig och alla andra ekorrhjul som befinner sig i närheten. Om jag vill kan jag hoppa in i ett nytt hjul som bara spinner långsamt eller också råkade stanna samtidigt som mitt. Jag kan också välja att sätta fart på nytt i det hjul jag befinner mig i eller lite vilset chansa att vänta lite helt utanför hjulet. Valet är mitt, men betänketiden kort.

Det som fyller varje människas vardag, som relationer, arbete och boendesituation, kan också liknas vid ekorrhjul. Hoppar man in i ett och snurrar igång det är det inte alltid man hinner stanna upp och känna efter om det är vad man är redo och lämpad för. Hjulet fortsätter däremot att spinna när man väl har satt igång det och plötsligt finner man sig fullt koncentrerad på att inte trampa fel enbart för att man enligt förväntan ska hålla det i rörelse.

Att tankar och känslor kommer och går är ett faktum jag inte tror att någon människa skulle debattera. Varför det är så blir däremot mer komplext att svara på. Utgångspunkten för mina tankar och känslor är huvudsakligen att sprida glädje och trivsel samtidigt som jag vill må bra själv fysiskt och psykiskt. Detta är dock lättare sagt än gjort och tid till annan hamnar jag i situationer där jag rutar in min dag efter andras liv och behov. Jag vill så gärna passa in, underlätta och ställa upp för de speciella individer jag har nära mig, att jag prioriterar bort sömn, att hålla en normal kost- och träningsrutin samt ignorerar mina egna funderingar. Jag kör på helt enkelt tills någon säger stopp!

Dagarna i Stockholm hemma hos mina föräldrar och med en spinnande katt i mitt knä blev startskottet för att jag skulle våga hoppa ut ur mitt ekorrhjul. Hela min livssituation har under flera år varit rörig och jag har försökt klänga mig fast vid tillfälliga lösningar som verkat rutinartade, som om det vore en trygghet att hänga upp min tillvaro kring. Vad jag kom fram till under promenader i naturen och min lugna vistalse i Stockholm var att jag för tillfället blockerar min egen tanke- och känsloverksamhet till fördel för andras välmående och att detta sakta men säkert kommer leda till att jag går in i väggen. Jag konstaterade att jag behöver stanna alla ekorrhjul jag försöker ha igång samtidigt och ”go back to basics”, genom att först och främst fokusera på mig själv och mina intressen. Under sommaren är mitt mål att skaffa ett helt eget boende (för första gången i mitt liv!), att söka efter ett stimulerande och utmanande arbete inom det jag är utbildad (socionom) samt följa min magkänsla angående vilka personer jag känner att jag vill ha mig nära inpå livet. Jag inledde i alla fall vistelsen utanför mitt ekorrhjul med en lång promenad och att sedan helt på egen hand se skridskoshowen ”History on Ice” på Fjällräven Center igår. På ett färgsprakande och graciöst vis fick jag och övrig publik följa två barns kamp för att deras hem inte skulle rivas, vilket inkluderade bl.a. en väldigt speciell cirkus med en mängd spännande artister. Min kärlek till skridskoåkningen som jag slutade med under gymnasiet efter (mer eller mindre) tolv års elitsatsning fyllde mitt hjärta och musikens toner lugnade mitt skärrade sinne som klarnat allt mer. Jag våndas inför faktumet att jag genom mitt agerande och vissa beslut behöver såra och besvika andra människor, men ibland behöver jag skära ner på krav och kontakter runt omkring mig för att värna om mitt eget välmående och åter kunna lära känna och lyssna till mig själv. I och med denna omstart möjliggör jag för mig själv  att uppskatta och glädjas åt de simpla sakerna i livet.

Förhoppningsvis känner ni igen er i mina existentiella tankegångar och förstår att även en studsboll som jag behöver en paus från alla aktiviteter och "måsten" därute.

Dela med dig av denna artikel på: