Saga S

Dagliga triatlon!

Den sista tiden har karaktäriserats av att jag beger mig från det ena sportsammanhanget till det andra inkluderande allt från åskådare till deltagare!
Under den underbart soliga veckan och helgen som varit har jag dagligen fördjupat mina kunskaper inom skor och löpning samt övat upp mina egna färdigheter gällande kundbemötande för att kunna undsätta Stadiums kunder med den hjälp de kan tänkas behöva i sina träningsliv. Det är synd att stundvis dyra material ska behöva styra våra aktiviteter kan jag tycka, men samtidigt gläds jag åt tanken att rätt utrustning både kan motivera och vara anledningen till att man orkar ta ut sig lite mer och frigöra enorma mängder energi som får en att må som en kung!

Lagsammankomst med rejäl ”team building” på fredagskvällen blev det med Arnäs IF damer och herrar blandat, där det visade sig behövas speciell talang i hur man studsar en pingisboll på två långbord och sedan träffa ett glas. Glasen var till del fyllda med den alkoholhaltiga dryck som tillverkas av bland annat humle och jäst vilket fick hela ligan att höja ljudvolym ganska rejält, haha! Jag satte ribban med mitt första kast, då jag inte ens hunnit kasta bollen utan tappade ner den i mitt egna glas…! Lång historia kort: Mitt lag gick inte vidare till semifinal…

Men i en semifinal fick Sveriges Tre Kronor kämpa mot Kanada under lördag eftermiddag. Udda kändes det att i strålande sol gömma mig i ett hörn på O’learys och kolhydratladda med en utsökt tallrik räk- och laxlinguini samtidigt som jag såg vad Sedin-bröderna och modoiter som Danielsson kunde gå för. Och det blev vinst!!

Nyäten och munter i hågen i det oerhört härliga kvällsvädret sadlade jag om och besteg den svarta faran (min kära Occano) som jag precis justerat sadel- och styrhöjd på till perfektion! Passet på landsvägen som skulle vara 75 minuter långt blev plötsligt med min målstyrda iver till strax under 120minuter. Tur och retur Gottne styrde jag hjulen med pulsen på stadiga 140-49 slag/min samt en del rejäla tempoökningar som skickade upp hjärtat i över 160 slag per minut. Vinden tog tag i min fläta och småknott kolliderade mot min panna. Hej vad det går undan ibland!!
En mysig grillning i solnedgången med vänner blev impulsdraget efter att jag flämtande klickat ur mig från cykeln efter 49 kilometers ”rullande”. Till Eurovision song contest tränade vi (i alla fall gruppens kvinnliga individer) senare våra käk- och magmuskler ordentligt, men min favorit Rumänien (en schlager-opera-version av Dracula!) tog inte hem priset trots min blygsamma sms-röst. Härligt fick jag erkänna att det var att för en gångs skull befinna mig i Örnsköldsvik en helg UTAN att jobba natt på O’learys! Detta möjliggjorde nämligen för mig att stiga upp vid 07 imorse och pinna iväg på långdistanspass i tre timmar. Mot Björna via Själevad tog mig hjulen denna soliga och fordonsglesa morgon längst landsvägen. När jag kommit till byn Leding fick jag däremot ge upp min tanke om att ta mig hela vägen till Björna; jag börjar ju jobba kl. 12 på Stadium och behöver både duscha och äta! Cyklingens intensitet var lägre idag än gårdagens, men jag tuggade på meter efter meter i Vätternrundan-takt skulle jag säga. Ca 3minuter per kilometer och den vattenfyllda camelbacken på min rygg nyttjades frekvent. In i trädgården kom jag efter 3h och 6minuter med tillryggalagda 66,5 kilometer och mina lår och min bakdel skrek efter en stretchbehandling!
Att från lunch sedan stå i butik kan låta som en trevlig omväxling från morgonens styrkeprov. Tro inte det!! Självklart är strävan att ständigt uppnå perfektion inom det visuella i butiker och flera kartonger med roddmaskiner och crosstrainers skulle omplaceras från butiken till lagret. Organisera och effektivisera är ju bland det bästa jag vet, så uppgiften föll på min lott. ”Tur att jag ändå ska tvätta min arbetströja” tänkte jag, då svetten började rinna längst ryggen när jag bökade och lyfte omkring de otympliga paketen som väger kring 40kg/st!

När jag ändå var på hugget tog jag mig en powerwalk runt hamnområdet efter att gallerian stängde och svepte med mig allt ”park-hängs-lugn” folk sådana här dagar verkar ha. Unga som gamla utstrålade härliga och bekymmerslösa tillvaror som på sina håll spenderas genom att rulla runt på en rutig filt i det gröna gräset med en utslagen maskros i handen. Sommaren har verkligen kommit!

Just nu lapar jag lite sol på balkongen och funderar vad jag ska ta på mig då jag i godan ro tänker promenera ner till O’learys för den stora VM-finalen i ishockey där Sverige möter den otippade med ytterst oberäkneliga motståndaren Schweiz!

May the odds be ever in our favour!


Publicerat